tisdag21 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Regeringen stryper den personliga assistansen

Nu har regeringen presenterat sin höstbudget. Vi, personer med normbrytande funktionalitet, är tydliga förlorare. Budgeten gör att regeringsförklaringens försäkran om vår delaktighet i samhället framstår som tomma ord.

Publicerad: 23 september 2015, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Regeringens löften om ökad delaktighet och tillgänglighet höll inte måttet när de prövades i höstbudgeten, skriver tretton företrädare för olika handikapporganisationer.


Ämnen i artikeln:

AssistansSysselsättningTillgänglighetBudget 2016FunktionsnedsättningFunktionsvariation

Vi vet att personer vars funktionalitet avviker från föreställningar om hur människan ska fungera är utsatta för diskriminering. Vi har svårare att vara en del av demokratin, vi har svårare att få jobb, att kunna studera och att ha ett liv i frihet. Vi är fysiskt utestängda från många lokaler och miljöer. Som grupp har vi större ohälsa och kortare liv än den del av befolkningen som passar in i mallen för hur man ska fungera.

Ett effektivt sätt att motverka den ojämlikheten är personlig assistans. Personlig assistans bygger på att den som behöver assistans själv bestämmer vem som ska jobba som assistent, vad som ska göras, när det ska göras och hur. Assistansen är inte bunden till en viss plats eller tid, utan följer med till jobbet, skolan eller föreningslivet. Det gör att vi får större möjligheter att ta del av samhället.

Den personliga assistansen är till en stor del självfinansierad. Cirka 85 procent av assistansersättningen går till lönekostnader för de personliga assistenterna, ungefär hälften av det går direkt tillbaka till samhället i form av sociala avgifter och skatter. Personlig assistent är dessutom ett av få yrken där anställda handplockas direkt till sin uppgift utan krav på en formell utbildning. 96 000 personer jobbar som personliga assistenter, fler personer än i Sveriges fyra största företag sammanlagt.

Regeringen missar att personlig assistans är en av lösningarna även när det gäller sysselsättningen. Vi assistansanvändare bidrar i hög grad till målet att ha Europas lägsta arbetslöshet.

Dessutom är personlig assistans den billigaste välfärdsservicen i Sverige. Under 2015 är assistansersättningen 284 kronor i timmen, inklusive löner, arbetsgivaravgifter, semesterersättning, övertidsersättning, utbildning, resor och andra omkostnader. Ingen annan samhällsservice går att köpa för denna summa i Sverige. Som en jämförelse visar Sveriges Kommuner och Landstings rapport ”Kostnad per brukare” från 2014 att kostnaden för hemtjänst i kommunerna i medel är 443 kronor per hemtjänsttimme.

Men med höstbudgetens låga höjning av assistansersättningen går ekvationen inte längre ihop. Förslaget på 1,4 procent av schablonbeloppet motsvarar 4 kronor per år under hela mandatperioden. Regeringens återställda arbetsgivaravgifter för unga och de kollektivavtalade höjningarna av assistenternas lön är tillsammans betydligt högre än 4 kronor i timmen bara i år. Konsekvensen blir att många assistansanordnare riskerar att gå under. Kvar blir de bolag som kompromissar med kvalitet och självbestämmande. För oss blir resultatet lägre kvalitet i vår personliga assistans, minskade valmöjligheter och ökad osäkerhet.

De åtgärder som regeringen föreslår är inte bara otillräckliga utan direkt felriktade. Lösningen för oss är inte ökat lönestöd eller anställningar på Samhall. Lösningen är personlig assistans. Ökningen av ersättningen för personlig assistans måste följa löneökningar och skattemässiga kostnadsökningar.

Nu stryps förutsättningarna för hela den personliga assistansen, vilket står i skarp kontrast mot statsministerns löften om att vi ska vara delaktiga i samhället. Vi bidrar mer än gärna till samhället – när vi har tillgång till det.

Maria Dahl, ordförande STIL - Stiftarna av Independent Living i Sverige

Magnus Andén (genom god man Cecilia Andén Blanck), ordförande föreningen JAG

Lars Hagström, Förbundet för delaktighet och jämlikhet

Maria Johansson, ordförande Lika Unika

Vilhelm Ekensteen, ordförande IfA – Intressegruppen för Assistansberättigade

Lars Enqvist, ordförande Göteborgskooperativet för Independent Living

Pelle Kölhed, förbundsordförande Personskadeförbundet RTP

Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden

Rasmus Isaksson, förbundsordförande, DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

Thomas Jansson, ordförande Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)

Anne Lönnermark, förbundsordförande Autism- och Aspergerförbundet

Meta Wiborgh, förbundsordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev