Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Reepalus vinstutredning bör syna Malmö

Det finns alltid vinst eller förlust – även i kommunal välfärdsverksamhet – påpekar Svenskt Näringsliv och föreslår att vinstutredaren Ilmar Reepalu analyserar Malmös styrsystem på området.

Publicerad: 24 augusti 2015, 04:01

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Svenskt Näringsliv tipsar vinstutredaren Ilmar Reepalu om att fundera på Malmös modell.

Foto: Drago Prvulovic


Ämnen i artikeln:

Vinster i välfärdenFörvaltningOffentlig sektorVälfärdKommuner

Även i offentliga verksamheter finns vinster och samtliga riksdagspartier utformade ifjol regler för hur vinsterna ska hanteras. Det är ett erkännande, även från Vänsterpartiet, att vinster och resultatutjämning behövs. Vad är det då för fel med vinster i privata företag?

Regeringens och Vänsterpartiets ”Överenskommelse om välfärd utan vinstintresse” på riksplanet har med rätta mött stark kritik. Det är principiellt fel att begränsa avtals- och näringsfriheten men det finns också andra aspekter på vinst. Vinst eller förlust är en viktig styrsignal för att nå effektivitet. En fördel som företag har är att om de går med vinst så kan de spara denna för framtida behov. Det ger möjlighet att hantera svängningar i resultat, bygga upp eget kapital och planera för investeringar.

Man kan få intrycket att vinst eller förlust aldrig förekommer i offentlig verksamhet. Detta är givetvis fel. Det går aldrig att budgetera ett exakt resultat i någon verksamhet. För anslagsfinansierade offentliga verksamheter, till exempel en skola eller en vårdcentral, är det dock svårare att hantera variation i resultat mellan olika år. En förlust måste täckas direkt av ägaren - kommunen eller landstinget – eftersom det inte finns (får finnas) några överskott. Uppstår ”vinst” i offentliga förvaltningar kan incitamenten vara starka att inte redovisa denna eller göra av med resurser så att nollresultat uppnås. Risken finns ju att anslagsgivaren annars minskar anslagen kommande år.

I en amerikansk studie av anslagsfinansierade verksamheter spenderade dessa 4,9 gånger mer den sista veckan på ett budgetår än genomsnittet för resten av året. Motsvarande studie har inte gått att finna för Sverige, men svenska politiker har trots detta valt att införa regler för att ge anslagsstyrda verksamheter möjligheter att balansera resultat över budgetår. Självklart är sista-minuten-inköp något som måste undvikas.

LÄS MER: Här är tidigare debatt om vinster i välfärden

Förra året infördes därför så kallad resultatutjämningsreserv, RUR, för kommuner och landsting. RUR ger kommuner och landsting möjlighet att reservera en del av eventuellt överskott i goda tider för att sedan kunna använda detta för att täcka eventuella framtida underskott. RUR kan ses om ett sätt att försöka efterlikna företags sätt att hantera vinst och förlust. Riksdagen biföll med acklamation propositionen Kommunala resultatutjämningsreserver (2011/12:172) i november 2012. Ett parti ville i debatten gå ännu längre - Vänsterpartiet.

Uppenbarligen finns således en förståelse i alla riksdagspartier för att det alltid finns ”vinst” eller ”förlust” även i kommunala välfärdsverksamheter.

Svenskt Näringsliv har studerat hur Malmö, som styrs av Socialdemokraterna och Miljöpartiet använder sig av RUR. Malmö har beslutat att tillämpa en strängare form för upplösning än grundregeln. Kommunens förvaltningar har också fått möjlighet att ta med sig resultat till nästkommande år om budgetutrymme finns. Förluster ska återhämtas inom tre år.

Ilmar Reepalu som utreder ”vinster i välfärden” bör fundera på det breda stödet för RUR och varför bland annat Malmö utformat styrsystem som försöker efterlikna vinst och förlust i bolag. Analysen borde mynna ut i att företag som har möjlighet att hantera överskott och underskott är en bättre verksamhetsform än den som drivs i offentlig regi med endast begränsade RUR-regler.

Införandet av RUR visar att man bör se över förutsättningarna för offentligt bedriven verksamhet. All typ av verksamhet behöver ett visst mått av eget kapital för att hantera ekonomiska variationer. Därför behöver också privata företag inom välfärdssektorn få gå med vinst.

Krister Andersson, chef skatteavdelningen Svenskt Näringsliv

Rolf Elmér, regionchef Svenskt Näringsliv Malmö

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev