Privata stängs ute från bemanningsmiljard

I år får kommunerna dela på en miljard kronor som ska gå till ökad bemanning i äldreomsorgen. Dagens Samhälle har frågat landets kommuner hur pengarna kommer att användas. Resultatet visar att en stor andel av landets kommuner inte har för avsikt att göra de statliga extramedlen tillgängliga till andra verksamheter än de som bedrivs i egen regi.

Hälften av kommunerna har enskilda utförare av äldreomsorg. Av dessa svarar var fjärde nej på frågan: ”Gör ni extrapengarna tillgängliga för privata utförare?”

– Det är alarmerande men vi är inte överraskade, säger branschorganisationen Vårdföretagarnas näringspolitiska chef Håkan Tenelius.

Han tillägger att samma mönster har synts förr och hänvisar till Statskontorets färska rapport om hur den förra regeringens stimulanspengar för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen användes.

– Vi har påpekat att både regeringen och myndigheter måste vara tydliga mot kommunerna om att de här pengarna ska fördelas mellan de olika utförarna. Annars blir följden att en del kommuner i första hand ser till sina egna utförare och inte till de äldre i kommunen, säger Håkan Tenelius.

Pernilla Baralt, statssekreterare på Socialdepartementet, påpekar att EU:s regler om statsstöd innebär att privat och offentlig äldreomsorg ska ha tillgång till pengarna på samma villkor.

– De kommuner som svarar nej på frågan om medlen ska göras tillgängliga för privata aktörer kanske har sina skäl, men satsningen gäller alla, säger hon.

Umeå är en av de kommuner som svarat nej på enkätfrågan om pengar till privata utförare.

– Vi har privata utförare i hemtjänsten, men vårt förslag som nämnden ska besluta om i slutet av månaden bygger på att vi satsar på bemanning i särskilda boenden där vi inte har privata utförare, och på en förstärkning för äldre som skrivs ut från sjukhus, säger biträdande socialdirektör Ingela Gotthardsson.

Åtvidaberg gör samma prioritering, vilket innebär att det just nu inte är aktuellt att göra pengar tillgängliga för Attendo som driver ett äldreboende i kommunen.

– Och Attendo har inte heller hört av sig om det, säger vård- och omsorgsförvaltningens chef Linda Ljungqvist.

I Härnösand satsar kommunen på stärkt bemanning på egna äldreboenden medan det inte finns planer på att låta Vardaga, som driver verksamhet i kommunen, ta del av de statliga extramedlen.

– Men vi satsar på trygg hemgång och det ska ju även gynna de privata, säger äldreomsorgschef Berit Jonsson.

På sin webbplats upplyser Socialstyrelsen, som administrerar bemanningsmiljarden, om att kommunerna ska informera enskilda utförare om möjligheten att ta del av medlen. Men Håkan Tenelius anser inte att Socialstyrelsen och regeringen är tillräckligt tydliga i sina direktiv till kommunerna.

– Vi har påtalat att man måste peka med hela handen, annars är det en del kommuner som beter sig på det här sättet.

Den eventuella otydligheten får bli en fråga vid en kommande uppföljning av stödmiljarden, anser Pernilla Baralt

– Vi får se om vi behöver vara mer tydliga. Men det finns också gränser för hur vi kan styra.

Hur kommunerna ska förhålla sig till enskilda utförare är en av de frågor som tjänstemännen på Socialstyrelsen just nu får från kommunerna, enligt utredaren Åsa Pettersson.

Men den vanligaste frågan handlar om vilka personalkategorier som pengarna kan användas till att rekrytera.

Dagens Samhälles enkät visar att pengarna främst kommer att användas till att anställa undersköterskor. Men fritextsvaren avslöjar att det på sina hålla även finns planer på att anställa biståndshandläggare.

Åsa Pettersson på Socialstyrelsen framhåller att ett viktigt kriterium är att pengarna går till att förstärka bemanningen närmast de äldre.

– Biståndshandläggare uppfyller inte det kriteriet, säger hon.

En majoritet av kommunerna uppger att de kommer att tillsvidareanställa, vilket Pernilla Baralt säger att hon gläder sig över.

Men en nästan lika stor andel uppger dock att de kommer att använda medlen till tillfälliga anställningar. En återkommande motivering är att de statliga pengarna är tillfälliga och att det enda beslut regeringen ännu har fattat rör 2015 me­dan det fortfarande råder ovisshet om de pengar som utlovats till 2018.

– En kommun styrs av den politiska ledning som är vald och det är upp till dem hur de bäst använder resurserna, säger Pernilla Baralt.

Socialstyrelsen ska även följa upp vilka effekter pengarna ger ute i kommunerna.

Men att se tydliga effekter blir inte lätt, hävdade Socialstyrelsen i somras, bland annat eftersom extramedlen endast motsvarar ett par procent av äldreomsorgens totala kostnader.

När Dagens Samhälle intervjuade äldreminister Åsa Regnér i somras höll hon inte med (se nummer 24/2015).

– Jag är övertygad om att tillskottet till bemanning kommer att ha effekt, sade hon.

Bland kommunerna råder en lika splittrad uppfattning om vilken effekt bemanningspengarna kommer att ha.

Knappt hälften tror att de kommer att ha stor effekt. Något fler bedömer att effekten tvärtom blir liten.

Inte oväntat visar regeringen upp en fortsatt positiv bild av pengarnas betydelse.

– En del aktörer har sagt att pengarna säkrar nattbemanningen på alla särskilda boenden. Så det är klart att det här kan spela en otroligt viktig roll, säger Pernilla Baralt.

Thord Eriksson