Politiker, så här förnyar ni demokratin

Nyligen publicerades en studie som visar att dagens unga aktiverar sig på samma sätt som under det manifestationsrika 60-talet, och var och varannan dag kommer nya bevis på barns och ungas växande samhällsintresse – på sociala medier, genom demonstrationer, i upprop och genom bojkotter.

Samtidigt som detta sker sjunker förtroendet för politiska institutioner. Enbart hälften av Europas unga anser att demokrati är det bästa statsskicket, och de svenska förstagångsväljarna tror att fler skulle rösta om politiker förändrade sitt beteende.

Den 7 juni 2018 startades Youth 2020, en rörelse med målet att  förändra denna paradox. Sverige behöver ett förnyat, barnvänligt demokratiskt system där pensionärer inte bestämmer över skolungdomars vardag, och där unga konsulteras - inte informeras - i beslutsfrågor. Utifrån de tankar och idéer som 100 demokratiaktivister formulerade den 7 juni, har vi nu tagit fram sex konkreta förslag att jobba med, riktade till de politiker som kommer styra Sverige efter valet i september.

1. Förstärk barn och ungas inflytande och delaktighet. Genom att sänka rösträttsåldern kan ni minska det demokratiska underskottet och ge incitament till politiker att driva en mer ungdomsvänlig politik. Arbeta vidare aktivt för att utöka representationen av unga bland förtroendevalda i beslutande organ, och öka direkt inflytande i lokala politiska beslut genom ett obligatoriskt råd direkt kopplat till kommun- eller landstingsstyrelsen. Anpassa information till barn, så att alla förstår beslut och processer, och kan bilda sig en åsikt.

2. Demokratisera skolan.  Förtydliga och prioritera demokratiuppdraget i förskola och grundskola. Tillsätt en nationell utvärdering av skolans demokratiuppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Inför “Demokrati” som ett obligatoriskt skolämne för att öka kunskapen om demokrati, rättigheter och skyldigheter, och säkerställ att alla elever ges inflytande över utbildningen.

3. Främja ungas organisering . Ge stöd, stimulans och resurser till det civila samhället i dess roll som demokratiskola. Tillsätt en utredning om möjligheten att öppna upp för mer flexibla organisationsformer. Främja civilsamhället som en kraft för demokratisk förankring och vitalisering.

4. Förstärk barnrätts- och ungdomsperspektivet. Inför obligatoriska och fullvärdiga barnkonsekvensanalyser när kommuner, landsting/regioner och staten fattar beslut. Inför obligatorisk utbildning för politiker, beslutsfattare och andra personer som arbetar med eller för barn. Tydliggör vad barnrättsperspektivet är och innebär och hur det ska tillämpas för att underlätta samverkan mellan myndigheter och offentliga aktörer.

5. Säkerställ att alla rättigheter gäller alla. Förebygg diskriminering och utestängning för att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för alla barn. Stärk kunskapen och utveckla tydligare riktlinjer i myndighetsutövning, och stärk samordningen mellan samhällets myndigheter och aktörer. Genomför inte försämringar och dra inte tillbaka rättigheter, till exempel gällande barn med funktionshinder eller barn i asylprocess.

6. Planera för långsiktighet. Kräv att alla fattade beslut inom lokala, regionala och nationella institutioner görs efter analys av, och med hänsyn till, långsiktiga konsekvenser för barn och unga. Kräv scenarieplanering i alla större beslut, satsningar och projekt för decennier framåt i tiden. Se över tidshorisonter för offentlig projektfinansiering och överväg begränsning av minimitid för projektstöd.

År 2020 blir Barnkonventionen svensk lag. Förslagen ovan går i linje med den. Vi uppmanar politiker att uppdatera de demokratiska institutionerna, att förnya och förbättra dem, för en ny generation i en ny tid.

Sara Damber, grundare Youth 2020