Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Övervinsterna i välfärdssektorn är en myt

Det är inte oetiskt att företag går med vinst. Tvärtom behövs vinsten för att utveckla verksamheterna och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv

Publicerad: 22 september 2016, 04:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är hur kvaliteten kan säkras och utvecklas som diskussionen borde handla om, menar Svenskt Näringsliv.


Ämnen i artikeln:

VälfärdstjänsterVinster i välfärdenVälfärdVinstförbud

Välfärdsutredningen överväger enligt enmansutredaren Ilmar Reepalu att föreslå ett vinsttak för alla företag i välfärdssektorn. För en vecka sedan – den 13 september – tog den expert, Joachim Landström, som skrivit den underlagsrapport som Välfärdsutredningen avser att bygga sitt förslag på, i DN-debatt avstånd från sin egen rapport.

I underlagsrapporten beräknas att det finns betydande så kallade övervinster i välfärdssektorn. I rapporten anges att övervinsterna skulle vara sammanlagt 15 miljarder kronor för tiden 2005-2013. Landström tar nu avstånd från dessa beräkningar och anser dem vara missvisande.

Ändå fortsätter regeringen genom dess ansvarige minister Ardalan Shekarabi, som om ingenting har hänt, att hävda att det finns 15 miljarder kronor i övervinster under dessa år. Detta är inte bara missvisande och direkt felaktigt, det är även ren och skär populism.

Den grundläggande orsaken till varför Landström tar avstånd från sin egen underlagsrapport är att det i denna inte tas hänsyn till att det stora värdet i välfärdsföretagen finns i sådana tillgångar som inte redovisas i balansräkningen. Det gäller sådana tillgångar som värdet av att företaget har många kunder eller brukare, bra varumärke, duktig personal, väl fungerande processer etc.

När dessa värden beaktas blir lönsamheten för välfärdsbolagen betydligt lägre än vad som redovisas i underlagsrapporten. De uppnådda resultaten för företagen respektive år måste således sättas i relation till det verkliga värdet på det investerade kapitalet, inte på det bokförda värdet.

Att så görs är viktigt därför att de som riskerar sitt kapital i verksamheten, det vill säga ägarna och de som överväger att investera i företag i välfärden, måste ju värdera avkastningen av att ha sitt kapital i ett välfärdsföretag jämfört alternativa placeringar. På samma sätt gör en pensionssparare när denne ska värdera hur värdet av pensionsplaceringarna kan förräntas på bästa sätt.

Vad bör välfärdsutredningen och regeringen göra nu?

Lägg ner tanken på reglering av vinsterna. Detta leder fel. Vi hamnar i en regleringsekonomi där näringslivets förtroende för politiken skadas permanent. De effektiva och innovativa företagen lämnar sektorn. Investeringar och nyföretagande påverkas mycket negativt. Än mer regleringar av prissättning mellan företag, löner o s v måste också till för att ”kontrollera” att vinsttaket följs.

Det finns tilläggsdirektiv till välfärdsutredningen som handlar om att främja kvalitetsutveckling och stärka kvalitetskontrollen, både för privata och offentliga utförare. Detta bör utredningen - och ansvarig minister Ardalan Shekarabi - lägga förslag om.

De privata – i allmänhet vinstsyftande – företagen i välfärdssektorn får generellt sett lägre eller högst samma ersättning från kommuner och landsting som offentliga utförare. Dessutom betalar de bolagsskatt. Att enbart anlita offentliga utförare skulle därför bli dyrare för skattebetalarna. Detta, i kombination med att de privata utförarna enligt tillgängliga data presterar lika bra eller bättre kvalitetsmässigt på nästan alla områden inom välfärden, gör att planerna på en vinstreglering blir obegripliga.

Det är inte oetiskt att företag går med vinst. Tvärtom behövs vinsten för att utveckla verksamheterna, få ekonomiskt solida företag och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas.

Däremot är det oetiskt att tillhandahålla en icke godtagbar kvalitet i välfärden. Sådana avarter har förekommit, både i offentliga och privata verksamheter. Detta är oacceptabelt och ska med kraft motverkas.

Det är hur kvaliteten kan säkras och utvecklas som diskussionen borde handla om. Att motivera införandet av en vinstreglering, som skulle orsaka bestående skador för såväl företagsklimatet som välfärdssektorn, med övervinster som inte finns, är däremot politisk populism som skulle leda till sämre resursutnyttjande och sämre välfärd.

Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News