Orterna de unga flyttar ifrån

I 241 av landets 290 kommuner har andelen unga i åldern 20–24 år minskat de senaste fem åren. Fler unga vuxna har alltså utvandrat än flyttat in till kommunerna. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort och som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån från åren 2012–2017.

Bara 49 svenska kommuner hade en positiv inflyttning av unga vuxna under perioden. Men i så många som 44 av de 290 granskade kommunerna lämnade 25 procent eller mer kommunerna.

Enligt Henrik Karlsson, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, beror flytten ofta på att man vill utbilda sig på annan ort, läsa på högskola/universitet, hitta bostad, jobb eller en pojkvän/flickvän/partner.

– Det här är en ålder då det är naturligt att vara på väg från en plats till en annan, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.

– Men, påpekar hon, för kommunerna kan det bli problem eftersom bara hälften i genomsnitt flyttar hem igen enligt vår forskning.

För kommuner som vill öka sin befolkning gäller det att locka till sig 19–35-åringar.

– Efter 35 är det få som byter bostadsort, noterar Charlotta Mellander.

Generellt sett är kvinnorna mest rörliga, visar siffrorna. I till exempel Bräcke har 39 procent av tjejerna men bara 27 procent av killarna flyttat sedan 2012.

Kommunalrådet i Bräcke Sven-Åke Draxten (S) förklarar att de ofta gett sig i väg för att studera. Men mönstret är också arbetsmarknadsrelaterat.

– Vi har trä- och metallindustri och kan erbjuda vård- och omsorgsjobb. Men färre och färre kvinnor vill utbilda sig inom omsorgsyrkena, säger han.

Några orter i botten av listan, som Habo och Sorsele, har förlorat nästan varannan, eller 40 respektive 39 procent, av sina unga de senaste fem åren. Samtidigt skiljer sig situationen mellan dessa kommuner.

I Habo i Jönköpings län flyttade 31 procent av de unga männen och 47 procent av de unga kvinnorna under tidsperioden. Samtidigt har en flod av barnfamiljer tillkommit.

– Om man tittar på andra parametrar än de unga så har vi en låg genomsnittsmedel-ålder på 38 år, och när det gäller inflyttning är vi outstanding och växer av egen kraft, säger kommunstyrelsens ordförande Gunnar Pettersson (S).

Att många unga lämnar ser inte Gunnar Pettersson som ett problem.

– Om du frågar om vi aktivt gjort något för att de unga ska stanna kvar så kan jag säga att det har vi inte gjort, säger han.

Unga vuxna som vill stanna i Habo har svårt att hitta billiga lägenheter. Det byggs mest småhus. Som bäst byggs 30 nya lägenheter i år, enligt kommunalrådet.

– Habo och Hammarö är attraktiva boendeorter och lever gott på närhet till större- orter som Jönköping och Karlstad. Liksom Ekerö, Vellinge och Lomma klarar de sig bra, säger Charlotta Mellander.

Långt ifrån alla kommuner som unga flyr ifrån är dock framgångsrika förortskommuner.

Det finns en betydligt större grupp av kommuner, kanske uppåt 100 stycken, som enligt Charlotta Mellander inte har något påtagligt samspel med en stor stad – och vars befolkningar ofta krymper.

– För dem är det betydligt tuffare när de förlorar unga, eftersom det ofta är ett mönster som pågått en längre tid, säger hon.

Hon är starkt bekymrad över utvecklingen i dessa kommuner:

– De tappar marknadskraft. Färre fikar på stan och färre handlar i affärer, det urholkar utbudet för alla som vill bo kvar. Och ofta påverkas företagandet eftersom det blir svårare att locka till sig kompetens, säger hon.

Sorsele i Västerbottens län är en av dem. Antalet invånare har minskat från 4 300 år 1970 till 2 500 i dag.

Nästan varannan ung kille har dragit härifrån de senaste fem åren, visar Dagens Samhälles granskning.

Kjell Öjeryd (V), kommunalråd i Sorsele, ser bistert på statistiken.

– Det är ju allvarligt. I dagsläget har vi ingen arbetslöshet utan arbetskraftsbrist. Det här är ingen bra signal.

En orsak till utflyttningen är att man inte har råd med en egen gymnasieskola. När Sorseleeleverna i 16-års-åldern börjar gymnasiet flyttar de till Lycksele, Skellefteå eller Umeå. Få av dem kommer tillbaka, uppger Kjell Öjeryd.

– Sedan har vi haft rätt många ensamkommande och de far också i väg.

För att locka unga vuxna, som på sikt kan bosätta sig och skaffa barn, krävs också boenden som passar ungas plånböcker.

Men Sorsele har ett stramt sparprogram och kan inte låna till lägenhetsbyggande, enligt Kjell Öjeryd. I stället bör staten ta ett större ansvar för lån till ungdomsbostäder på landsbygden framöver, anser han.

Vad kan kommunerna göra för att vända den negativa trenden?

– Hade det funnits ett bra svar hade kommunerna använt sig av det. På flera av platserna kommer man inte att kunna se någon vändning. Men de som trivs och bor kvar behöver ju den service de är vana vid i fråga om exempelvis sjukvård, poliser och skolor. När så inte sker uppstår missnöje, som i Sollefteå kring BB-nedläggningen, -säger Charlotta Mellander.

Som forskare noterar hon att befolkningstäthet har utgjort en viktig faktor i presidentvalen i USA och Frankrike liksom i den brittiska brexit-omröstningen. Variabeln var också starkt relaterad till utgången i senaste svenska- valet och påverkar sannolikt även årets val, bedömer hon.

– Vi har en verklig utmaning som större, framgångsrika städer har missat att förstå. I den här frågan måste politiken ge väljarna besked om vilken service man kan förvänta sig på landsbygden. Hittills har den lyst med sin frånvaro, säger hon.

Förändring i befolkningsantalet: 15–19-åringar 2012 jämfört med 20–24-åringar 2017. Källa: SCB.

Monica Kleja, Reporter

Gustav Halth, Researcher