Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Okunskap om ränteswapar kan ge härdsmälta

Genom att revisionen ställer fyra raka frågor om kommunens finansiella instrument kan de folkvalda revisorerna skaffa sig en nödvändig överblick över komplicerade finansiella verktyg. Det torde ligga i alla politikers intresse att få fram korten på bordet – för att kunna fatta bra beslut för framtiden och kunna planera verksamheten utan överraskningar.

Publicerad: 28 augusti 2014, 08:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

RevisionRevisionRevision

Dagens Samhälle uppmärksammade i ett antal nummer under hösten 2013 förekomsten av ränteswapar i kommuner och kommunala bolag. En ränteswap kan enkelt beskrivas som ett verktyg med vilket en kommun byter ränteflöden och därmed får fast ränta från att tidigare haft rörlig ränta eller vice versa.

En ränteswap i sig själv är alltså i grunden ett okontroversiellt verktyg som kan hjälpa kommuner att nå önskad fast eller rörlig ränta, utan att omförhandla lånen med sin bank.

Det problematiska kan uppstå när en strategi saknas för att hantera dessa ränteswapar eller när ränteswaparna innehåller optionsinslag som banken får nyttja. Ett vanligt optionsinslag kan till exempel vara att swapen löper under fyra år och att banken efter dessa fyra år får välja om de önskar förlänga swapen till en vid avtalets ingång bestämd ränta i ytterligare två år. Kommunen tar på sig en risk eftersom räntan fyra år fram i tiden vid ingåendet av swapen inte är känd. Banken kommer att använda sin förlängningsoption och förlänga swapen till den förutbestämda räntan om det är förmånligt för banken, kommunen kan inte göra något – avtal skall hållas. I gengäld får kommunen en premie i form utav en lägre ränta än vad en marknadsmässig ränta skulle motivera under de första fyra åren utav avtalet. Dagens samhälles granskning visar att sådana avtal har ingåtts i till exempel Landstinget Dalarna.

Utan en klar strategi över hur ränteswapar och andra finansiella instrument skall hanteras riskerar verksamheten i kommunen bli svårplanerad med betalningar som för kommunen upplevs som svåra att förutsäga. Om sådana verktyg används krävs kunniga tjänstemän som kan förklara för politikerna hur olika handlingsalternativ ter sig och vad utfallet kan bli.

Innan jag tillträdde som kommunalråd i Solna hade jag en roll som förtroendevald revisor i Solna stad, samt arbetade i min profession som auktoriserad revisor. I kommunrevisionen ställde jag följande fyra frågor som jag rekommenderar andra förtroendevalda revisorer runtom i kommuner att ställa till sina sakkunniga biträden i revisionen:

1. Finns en finanspolicy eller motsvarande där det regleras vilka typer av finansiella instrument som får handlas med i kommunen och gäller finanspolicyn även för de bolag kommunen äger (inklusive delägda bolag)?
2. Om ränteswapar används - är det plain vanilla (standardiserade, utan optionsinslag) eller finns det inslag av optioner som bankerna får nyttja?
3. Om finanspolicyn begränsar användandet av ränteswapar till plain vanilla - har det tecknats andra typer av ränteswpar innan den nu gällande policyn trädde i kraft?
4. Vilka mandat finns för handel i värdepappersportföljen? Får derivat användas och i vilken omfattning?

Frågorna fungerar som en temperaturmätare på vilken kontroll kommunen har på sina finansiella instrument och beroende på vad svaren blir kan fler frågor behöva ställas för att fastställa att erforderlig kontroll finns. Det torde ligga i alla politikers intresse att få fram korten på bordet – för att kunna fatta bra beslut för framtiden och kunna planera verksamheten utan överraskningar.

Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD), Solna

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

RevisionRevisionRevision

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News