Kommunpolitik
”Oklokt att folkomrösta om storregionerna”
I Region Jämtland-Härjedalen har det väckts krav på en folkomröstning om den kommande regionindelningen. En udda, men legalt möjlig lösning. Det vore emellertid oklokt eftersom frågan då lyfts ur det komplexa sammanhang som politikerna måste ta hänsyn till vid beslut i frågan.
Publicerad: 26 oktober 2016, 03:45
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Den planerade uppdelningen i storregioner väcker heta känslor men bör, enligt debattören, avgöras av politiker.
I Region Jämtland-Härjedalen har jag, som fullmäktiges ordförande, tagit emot ett folkinitiativ, bestående av över 20 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om kommande läns- och regionindelning.
De många namnen samlades in på tre veckor och det måste man kalla en bedrift värd beröm. Jag sa när jag tog emot namnen att man önskar att det fanns samma entusiasm i den vardagliga politiken som i denna fråga.
Men det är kanske där vi hittar skillnaden. Den vardagliga politiken låter sig inte kokas ner i ett enkelt ja eller nej. Efter fyra decennier i samhällets tjänst, på lokal, regional, nationell och internationell nivå, vet jag hur komplexa frågor vi har att brottas med. Det förekommer inte att man som politiker – oavsett nivå, fäller ett avgörande ja eller nej utan att olika överväganden och konsekvenser utretts. Politiker beslutar inte efter magkänsla, vi tycker inte enbart utan grundar vårt beslut på vilka konsekvenser det ena eller det andra ställningstagandet medför, vilka som drabbas och hur det stämmer med den politiska ideologi partiet har gått till val på.
Det är också därför vi har en representativ demokrati i Sverige liksom i de flesta demokratiska länder. Vi utser företrädare vart fjärde år. Dessa kallar vi förtroendevalda. I det ordet förstås vad de har för uppdrag, de har ett förtroende att föra andras talan. För att kunna göra det måste de sätta sig in i, läsa på, diskutera och ta ställning i de frågor de ska sköta och rösta om.
Det gäller också frågan om hur Sverige ska styras. Men som i andra frågor så kan en folkomröstning bli aktuell om några kriterier uppfylls. För vår del handlar det om att minst 10 procent av de röstberättigade genom sin namnunderskrift vill ha en sådan omröstning. Dessutom måste frågan kunna hävdas ligga inom regionens kompetensområde.
Det första kriteriet, 10 procent, är uppfyllt med råge i Region Jämtland Härjedalen. Det andra kan diskuteras. Frågan om en ändring av landstingets/regionens gränser är en fråga för regering och riksdag enligt lagen om indelning av Sverige i kommuner och landsting. Inför prövningen i regionstyrelse och fullmäktige har socialdemokraterna emellertid kommit fram till att det är legalt att pröva frågan om folkomröstning. Det finns ett utrymme att ge sin åsikt tillkänna. Vi har gjort det formellt i form av ett remissvar på Indelningskommitténs betänkande och resultatet vid en eventuell omröstning kommer då, något i efterhand, att, i ett brev, meddelas regeringen. En något udda hantering, men fullt möjlig.
Är det då klokt att folkomrösta i frågan? Med tanke på frågans komplexitet är mitt svar nej. Vid en kampanj som ska föregå en folkomröstning så får båda sidor upp till bevis, men frågorna är många och komplexa. Hur kommer en större region att tillgodose den demokratiska aspekten som helt plötsligt stigit fram ur mörkret? Hur ska sjukvården organiseras för att en jämlik vård ska upprätthållas i det ena och andra fallet? Hur ska en lite region kunna hävda sig när det gäller företagsstöd, forskningsanslag, läkarutbildning, kulturanslag? Vad ska skäras bort för att komma tillrätta med ett växande budgetunderskott vid ett nej till en större region? Och/Eller. Hur mycket högre skatt är det möjligt att ta ut från en befolkning som har kommuner med det högsta skattetrycket i landet? Och dessutom sedan 1955 en vikande befolkningsutveckling och låg lönenivå. Blir Jämtland-Härjedalen en mer attraktiv region att flytta till om vi står ensamma? I så fall varför då?
Att styra ett land eller en region kräver att man sätter olika frågor i ett sammanhang. Det gör inte folkomröstningar. Där tar man ställning till en enskild sakfråga vid en viss tidpunkt utan att se till helheten. Det är därför vi valt den modell för demokrati som vi gjort. Den representativa och inte den schweiziska. För detta land, Schweiz, betydde deras system med ständiga folkomröstningar till exempel att kvinnor fick rösträtt 50 år efter Sverige – 1971 – men inte ens då fullt ut.
Margareta Winberg, ordförande i Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen (S)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.