Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Okänt skuldberg hotar kommunernas ekonomi

Kommunernas pensionsskulder är fortsatt skyhöga, och det är hög tid för politikerna att tag i problemet och tänka bortom nuvarande mandatperiod. För att klara utbetalningarna kommer det att krävas skattehöjningar, eller välfärdssänkningar.

Publicerad: 14 september 2016, 06:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Den kommunala redovisningen gör det, enligt Skandia, svårt för politikerna att få överblick över pensionsskulderna.


Ämnen i artikeln:

PensionPensionärerKommuner

Skandia har tagit fram nya beräkningar som visar att kommunernas pensionsskulder är fortsatt skyhöga. Den totala skulden uppgår till 243 miljarder kronor eller 24 674 kronor per kommuninvånare i Sverige. Pensionsskulden består av kommunernas åtaganden att betala tjänstepension livet ut till anställda och tidigare anställda när de går i pension. Hittills har många kommuner skjutit problemet på framtiden.

Den kommunala redovisningen gör det svårt för kommunpolitikerna att få överblick över det skuldberg som byggts upp. En av orsakerna är att skulden inte finns i balansräkningen. En statlig utredning föreslår att kommunerna från 2018 ska tvingas redovisa skulden i balansräkningen. Det kommer medföra konsekvensen att en tredjedel av landets kommuner kommer få ett negativt eget kapital. Samtidigt är det mycket som tyder på att pensionsskulden kommer behöva räknas upp då nya beräkningar visar att vi lever allt längre. Det innebär att kommunerna ska betala de livsvariga pensionsutbetalningarna under en längre tid, vilket totalt sett kommer öka pensionskostnaderna.

Alla kommuner har en mycket god uppfattning om storleken på kommunens banklån, var på tillgångssidan lånen har investerats samt att kommunen har en amorteringsplan. Däremot har kommunen många gånger inte kännedom om pensionsskuldens storlek och var pensionsmedlen finns investerade. Lägg därtill att en finansieringsplan ofta saknas – och det på en skuld som kan vara mer än dubbelt så stor som kommunens banklån.  För att sätta skulden 243 miljarder kronor i ett perspektiv och inskärpa allvaret kan beloppet ställas mot att summan räcker till cirka 500 000 lärartjänster – en svindlande siffra.

För många kommuner är skattehöjningar medlet att infria sina ökade pensionsutbetalningar. Ett annat alternativ är förstås att sänka kvaliteten i skolan eller äldrevården. Samtidigt vet vi att kommunernas belastning på äldreomsorgen kommer att öka eftersom vi lever allt längre och andelen pensionärer fortsätter öka. Många kommuner har samtidigt ett vikande befolkningsunderlag som gör att skatteintäkterna sjunker. Framtidens äldreomsorg tillsammans med ökade pensionsutbetalningar kommer få konsekvenser för morgondagens kommuninvånare.

Vi menar att varje kommun måste upprätta en finansiell handlingsplan för sin pensionsskuld. Alla kommuner bör också fundera på vilka risker de vill ta med pensionsskulden. Riskerna består bland annat i att människor lever längre och förluster vid placeringar av pensionsmedel. Eftersom kommunen har beskattningsrätten i ryggen finns flera alternativ att ta ställning till i en handlingsplan. Kommunen kan till exempel teckna försäkringslösningar, sätta av medel i kapitalförvaltning, amortera på lån i snabbare takt eller administrera en pensionsstiftelse. Idag är kommunen sitt egna ”försäkringsbolag” som har lovat livslånga pensionsutbetalningar till sina anställda – något alla kommuner inte är medvetna om.

Det är hög tid att berörda kommuner tar tag i problemet och tänker bortom nuvarande mandatperiod för att inte riskera välfärden. Det är också rimligt ur ett medborgarperspektiv att politikerna berättar hur det ekonomiska läget faktiskt ser ut.

Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär Skandia

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

PensionPensionärerKommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev