Kommunpolitik
Ojämlik barndom försämrar barns livschanser
Att motverka ojämlikhet bör bli valets viktigaste fråga konstaterar Unga Örnars ordförande Anders Österberg (S) och tankesmedjan Tidens kommunikationschef Lina Stenberg.
Publicerad: 5 januari 2018, 04:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Vi måste titta närmare på hur klass, inkomster och skolresultat hänger ihop, konstaterar Anders Österberg (S) och Lina Stenberg. Foto: Colourbox
Nu går jullovet mot sitt slut och landets elever laddar om inför en ny termin. Men långt ifrån alla kommer tillbaka från en rosenskimrande, överdådig julhelg. Alldeles för många barn lever i familjer där föräldrarnas huvudsakliga bekymmer är att ha råd med nästa mål mat eller att veta var näst de ska bo.
Föräldrars oro blir också barnens oro och den oron sätter spår. Hur ska barn förväntas prestera på samma nivå i skolan om de delar en etta med flera andra familjer och aldrig kan göra läxan i fred? Hur kan barn förväntas lära sig lika bra på lektionerna, när vissa av dem kommer till skolan utan frukost i magen varje morgon?
Inkomstojämlikheten ökar i Sverige. En växande andel svenskar har ett allt större välstånd, samtidigt som de med lägst inkomster halkar efter. Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att den rikaste percentilen dragit ifrån markant över tid jämfört med den fattigaste. Faktum är att inkomsterna för den rikaste tiondelen ökat tre gånger så mycket mellan 1991–2016 jämfört med den fattigaste tiondelen.
Men det är inte bara de ojämna inkomsterna som splittrar landet. Det kanske allvarligaste resultatet är hur ojämlikheten påverkar våra barns skolresultat och därmed den framtida generationens livschanser och förutsättningar.
OECD har flera gånger påpekat att den växande ojämlikheten ligger bakom försämringarna i svenska elevers Pisa-resultat. Det är inte svårt att se sambanden mellan föräldrars utbildningsnivå och inkomster samt barns skolprestationer. Skolverkets statistik över behörighet till gymnasiet talar sitt tydliga språk. I kommuner där inkomstnivåerna är höga är andelen behöriga till gymnasiet fler. Precis det motsatta märks i inkomstfattiga områden. I välmående Danderyd var hela 96 procent behöriga till gymnasiet 2017. I ekonomiskt utsatta Järva var samma andel 40 procent.
Samtidigt som samhällets ojämlikhet märks allt tydligare i landets klassrum är just skolan den viktigaste institutionen för att bryta denna ojämlikhet. Regeringen har under flera år satsat på att jämna ut skillnaderna för landets skolelever. Men det är inte tillräckligt – vi måste titta närmare på hur klass, inkomster och skolresultat hänger ihop.
En brittisk studie från 2013 visar hur trygg ekonomi och goda skolresultat hänger ihop. I studien har effekterna av fattiga familjers inkomstökningar observerats. Inte oväntat är de goda effekterna av en stabil ekonomi flera. Men framförallt presterar barnen bättre i skolan och fler studerar vidare. Vi behöver därför prata mer om den växande fattigdomen i vårt land och vad den för med sig på sikt, inte minst i form av en allt större utbildningsklyfta.
Landets familjer med lägst inkomster måste få en höjd ekonomisk standard. Hur kan vi ens diskutera lägre löner eller sänkta ersättningar så länge en kvarts miljon barn lever i barnfattigdom? För att skolan ska ha en rimlig chans att kompensera för elevers inkomst- och utbildningsbakgrund, krävs betydligt mer riktade resurser dit.. Utbildningspolitiken måste vara en av hörnstenarna i ett mer jämlikt samhälle.
Såhär inför valåret 2018 hoppas vi på ett skifte i synsätt. Att politikerna utgår ifrån barnen och vad som gör vårt samhälle mer jämlikt utifrån deras situation. En jämlik barndom ger nämligen ett bättre samhälle för alla.
Anders Österberg, ordförande Unga Örnar, riksdagsledamot (S)
Lina Stenberg, kommunikationschef, tankesmedjan Tiden
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.