Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Offentliga betalar i onödan för dåliga presstjänster

Det offentliga betalar varje år stora belopp för att skicka ut pressmeddelanden via digitala tjänster. Men ingen medieredaktion vill ha dessa standardiserade mejl. Tjänsterna gör därmed ett sämre jobb än vad kommunikatörer hade kunnat göra med större självförtroende.

Publicerad: 10 juni 2016, 08:47

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ingen redaktion vill ha ett standardiserat mejl, och ingen journalist vill ha mejl om ovidkommande ämnen.


Ämnen i artikeln:

MedierOffentlig sektor

Hur vill en tidningsredaktion att ett pressmeddelande ska se ut? Som ett standardiserat mejl till många, med ett innehåll som känns irrelevant för dem? Naturligtvis inte. Ingen redaktion vill ha ett standardiserat mejl, och ingen journalist vill ha mejl om ovidkommande ämnen. Redaktioner får hundratals mejl dagligen så det säger sig självt att det krävs något extra för att nå ut med ett pressmeddelande.

Frågar du journalister eller PR-konsulter som vill sprida pressmeddelanden, blir svaret att för att få genomslag är det bästa sättet att ta reda på vilka journalister som brukar skriva om ämnet och därefter skriva pressmeddelandet så att det passar den redaktion det är tänkt att nå.

Skicka därefter ett trevligt mejl till de journalister som valts ut och fråga om de vill ta emot ditt pressmeddelande. Naturligtvis kan du snabba upp processen och bifoga texten i mejlet på en gång, men artigast är att fråga först.

Det här är allmän kunskap för alla som arbetat aktivt med kommunikation – du kan fråga vem som helst i branschen och få samma svar. Men gör våra myndigheter så här? Nej. I stället har mediehanteringen digitaliserats och pressmeddelanden skickas i dag ut genom en digital tjänst.

Det här är en tjänst som myndigheten måste prenumerera på för att kunna använda och den kostar 50- 70 000 kronor per år. Varje myndighet måste ha sin egen prenumeration, och då marknaden innehas av två multinationella bolag behövs ofta två prenumerationer.

Hur många myndigheter finns det i Sverige? Ungefär 448 statliga sådana enligt SCB i mars 2016, samt ett antal kommunala, och ett antal myndighetsavdelningar som fungerar som egna enheter. Varje myndighet har alltså minst en prenumeration som kostar minst 50 000 kronor år efter år.

Det är jättelika belopp som varje år betalas ut från våra myndigheter till dessa två bolag. Samtidigt är dessa tjänster ett ineffektivt sätt att sprida pressmeddelanden på, som riskerar att få ett sämre genomslag än om kontakten hade varit personlig och budskapet skapats för en mottagare.

I min bok Älskade hatade kommunikationsavdelning – en handbok i myndighetskommunikation finns ett exempel - en avhandling i vårdvetenskap från Uppsala Universitet (UU) där ämnet var hälsoeffekter av olika slags livsmedel. Svenskar är intresserade av kost, så ämnet passade perfekt för genomslag i media. Resultatet blev en artikel i Uppsala Nya tidning, och deras vinkel var att avhandlingen kom från Uppsala universitet. Förmodligen prenumererar redaktionen på mejl från UU och bevakar alla disputationer. Lite ansträngning hade kunnat ge ett stort genomslag, men det uteblev på grund av tilliten till en digital pressmeddelandetjänst.

Jag vill i första hand be digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) att skaffa sig en nationell överblick över vad den obsoleta digitaliseringen kostar. I andra hand vill jag be kommunikationscheferna vid alla svenska myndigheter att se över vad de behöver för att kunna göra ett bra jobb. Är det standardiserade digitala lösningar eller är det egen mediehanteringskompetens?

För varje myndighet handlar det om små summor, men sammantaget blir det en enorm summa som går till dessa bolag. Dessa tjänster gör ett sämre jobb än vad kommunikatörer hade kunnat göra med större självförtroende. Min uppmaning är att se på det här förnuftigt. Tänk på att det handlar om skattebetalarnas pengar, de har rätt att få kunskap om forskning och rätt att få garantier för att deras pengar förvaltas väl.

LÄS MER: Myndigheterna är bra på kommunikation. 

Gustav Rydén Gramner, frilans vetenskapsjournalist/forskningskommunikatör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

MedierOffentlig sektor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev