Nya stadsmiljöavtal lyfter Sveriges städer

Det är positivt att våra städer växer. Med rätt planering har den täta staden stora möjligheter till klimatsmart boende och resande. Men snabb tillväxt i städer innebär också utmaningar. Bostadsbristen ökar och trängseln i trafiken blir allt värre.

Regeringen satsar därför 2 miljarder kronor under mandatperioden på så kallade stadsmiljöavtal. Det innebär att regeringen ger stöd till lokala och regionala kollektivtrafiksatsningar som bidrar till en hållbar stadsmiljö och ökat bostadsbyggande. Nu ska pengarna börja fördelas.

Målet för regeringen är att minst 250 000 nya bostäder ska byggas till år 2020 och att transporternas klimatpåverkan ska minska.

Stadsmiljöavtalen är ett led i regeringens arbete med att nå de målen och sker parallellt med andra insatser såsom ett investeringsstöd på upp till 3,2 miljarder per år för att öka nybyggnationen av små klimatsmarta hyresrätter och en kraftfull satsning på förbättrat järnvägsunderhåll.

Det sistnämnda förväntas bidra till mer pålitlig pendeltågstrafik i våra större städer, vilket gör att lägen som i dag inte anses vara lönsamma för byggbranschen att bygga på kan bli attraktiva tack vare fungerande kollektivtrafik.

Stadsmiljöavtalen fokuserar på hållbara transporter i städer. På regeringens uppdrag har Trafikverket tagit fram förslag på riktlinjer för hur pengarna ska fördelas. Regeringen har med utgångpunkt från detta nu fattat beslut om en förordning som ger möjlighet för kommuner och landsting att söka stöd för investeringar i anläggningar eller transportlösningar för kollektivtrafik.

Det kan till exempel handla om investeringar i gator, spår, signalsystem, kajer eller hållplatser. Tanken är att investeringarna ska leda till energieffektiva lösningar, till att fler åker kollektivt och till en positiv utveckling av stadsmiljöerna.

Ledordet är samverkan. Som villkor för att få del av stadsmiljöpengarna ska kommunen eller landstinget bidra med motprestationer som ytterligare kan bidra till ökad andel hållbara transporter eller till ökat bostadsbyggande, till exempel planer på kollektivtrafiknära bostäder eller gång- och cykelvägar.

Vår grundsyn är att planeringen av transportsystemet ska vara en integrerad del av hela samhällsplaneringen, inte minst bostadsbyggandet.

Brist på byggbar mark är ett problem för bostadsbyggandet. Väl utbyggd kollektivtrafik är ett sätt att öppna upp för nya områden för fler bostäder. Nya bostadsområden kan byggas tack vare att marken blir mer attraktiv, och de som flyttar in behöver inte vara beroende av bilen.

Regeringen satsar dessutom en miljard under mandatperioden på att kommuner ska kunna sanera mark, som sedan ska användas till bostadsbyggande. När staden växer fort måste givetvis infrastrukturen byggas ut men det är minst lika viktigt, inte minst av resurs- och miljöskäl, att nyttja befintlig infrastruktur så effektivt och smart som möjligt. Innovation och resurseffektivitet kommer därför vara viktiga nyckelord när medlen ska fördelas.

Ansvarig myndighet för fördelning av stödet är Trafikverket. De planerar nu att göra en första utlysning under mitten av oktober. Bedömningen är att de kommer fatta beslut och göra utbetalningar redan i år. Det är möjligt i och med att förordningen ger en möjlighet till förskottsutbetalning. En större utlysning är sedan planerad till 2016.

Med stadsmiljöavtalen tar vi avgörande steg framåt för att skapa effektivare kollektivtrafik och goda stadsmiljöer. I en tid där våra städer växer snabbare än någonsin är det viktiga och nödvändiga investeringar. Det bidrar till att göra Sverige till ett hållbart samhälle – både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Mehmet Kaplan, bostads- och stadsutvecklingsminister (MP)

Anna Johansson, infrastrukturminister (S)