Ny trend: Kommuner tar tillbaka verksamhet i egen regi

I den internationella litteraturen kallas det backsourcing. I Sverige är omfattningen okänd och de vetenskapliga studierna har varit fåtaliga. Men det gångna året har forskare vid Högskolan Väst och Göteborgs universitet gjort några banbrytande undersökningar.

I forskningen ingick enkäter till kommunernas ekonomi- och socialchefer (2018) som visade att backsourcing ägt rum vid mer än 200 tillfällen de gångna tre åren (se faktarutan). Forskarna tror att det rör sig om en underrapportering, och därtill saknar de svar från mer än en tredjedel av kommunerna. 

Utifrån enkäterna kan de inte slå fast att backsourcing ökar i Sverige eftersom jämförande studier saknas. Men förvaltningsforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet är övertygad om att den ökning man konstaterat i andra europeiska länder också gäller i Sverige. Av ett ganska uppenbart skäl: 

– Ju mer ett land privatiserar, desto fler fall av backsourcing, eftersom en viss andel av privatiseringarna alltid blir mindre lyckade, säger han. 

Forskarnas studier visar att de kommuner som lagt ut mest verksamheter på entreprenad också är de kommuner som återkommunaliserar mest. Men varför hör vi så sällan om dessa exempel då kommunen tar tillbaka verksamheten och driver den i egen regi? 

Projektledaren Johan Berlin, professor vid Högskolan Väst, har ett krasst svar:

– Om det har fungerat dåligt är ingen av parterna speciellt intresserad av att sprida nyheten att de nu tvingas upphöra med samarbetet.

Det gäller i synnerhet de fall då kontrakten avbryts i förtid, så kallad ofrivillig backsourcing. De är ovanliga, men har förekommit. Johan Berlin har studerat en kommun där driften av ett äldreboende inte följde avtalet. Efter kommunens upprepade påpekande valde vårdföretaget att säga upp kontraktet.

Johan Berlin och hans forskarkollegor gavs en detaljerad inblick i hela processen genom intervjuer med företagets företrädare, kommunpolitiker, kommunala tjänstemän, vårdpersonal och anhöriga. Resultatet förvånade:

– Vi trodde att det skulle vara mer sårigt och upprört, men de var påfallande måna om att hjälpa varandra.

Varför?
– Bägge parter tjänar på att övergången ska fungera så smidigt som möjligt. Ingen av dem tjänar på att få ett rykte om sig av att vara knepig att ha att göra med inför framtida upphandlingar.

Öppna bråk kan också riskera att leda till rättsprocesser, som i sin tur stänker på politikerna som skulle anklagas för att inte kunna hantera relationen med en leverantör.

– Därmed skulle de också riskera minskat opinionsstöd, säger Johan Berlin.

Att övergången i detta fall gick så smidigt berodde också på att verksamheten helt enkelt måste fungera; det handlar liv och död när gamla ska ha omvårdnad dygnet runt.

Kvalitetsbrister är en av orsakerna till återkommunaliseringar, men de kan också bero på att kommunen vid en viss tidpunkt anser att andelen privata utförare blivit för hög. Vidare kan det handla om rent ekonomiska faktorer när uträkningar visar att det skulle bli billigare att driva verksamheten i egen regi igen. 

Även om backsourcing förekommer i många borgerligt styrda kommuner finns också en partipolitisk dimension, berättar Johan Berlin:

– I vissa fall har vi sett att en ny politisk ledning som lutar åt vänster har tagit tillbaka verksamhet när man väl kommit till makten.

Forskarna fann också att tjänstemännen kan spela en roll i besluten.

– Om de aktivt rapporterar att det varit mycket stök i samarbetet kan det leda till byte av leverantör vid nästa upphandling. Men det kan också leda till att kommunen återtar verksamheten i egen regi. 

Och ibland kan orsakerna till backsourcing vara så banala som att den lokal där verksamheten äger rum behöver renoveras. 

– Jag tror helt enkelt att vi ska vänja oss vid en ny tid, med både outsourcing och backsourcing i en pågående pendelrörelse, säger Johan Berlin.