Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Ny och farlig högerpopulism hotar

Sverigedemokraternas frammarsch i valet 2014 ändrar förutsättningarna för kommuner och landsting. SD har möjligheter att växa ytterligare i 2018 års val och det beror på otillräckliga resurser för kommunala tjänster och vården, skriver LO:s före detta chefekonom Dan Andersson som nyligen utkommit med en bok om SD.

Publicerad: 22 oktober 2014, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

SD gick kraftigt framåt i valet och kan göra det även 2018.


Ämnen i artikeln:

VälfärdstjänsterSverigedemokraternaMigration

Sverigedemokraterna lyckades i höstens val utnyttja den misstro som finns mot de etablerade partierna och känslan av att de vänder ryggen åt sina gamla väljargrupper. Det gäller såväl Socialdemokraterna som Centern och de nya Moderaterna.

Varför ger då så många väljare SD sitt stöd? Sverigedemokraterna är inget ungdomsparti och det är inget ”LO-parti”. Det är bland medelålders och äldre som de flesta SD-väljarna finns. Enligt Svt:s valundersökning röstade 11 procent av LO-medlemmarna på Sverigedemokraterna vilket är som genomsnittet bland väljarna. Eftersom LO-medlemmarna är mindre än en tredjedel av de dryga sex miljoner som röstade kom SD:s väljare från annat håll.

De kommunala frågorna väckte mest intresse hos väljarna. Skolan och sjukvården ligger i topp. Den sociala välfärden kom på fjärde plats och äldreomsorgen på sjätte. Flyktingar/invandrare kommer först på 14:e plats enligt Svt:s valundersökning. Ändå ökade SD kraftigt. Men vad står partiet för i praktisk politik när det gäller att finansiera de kommunala verksamheterna? Ett svar får man genom att studera deras väljare.

Förenklat kom rösttillströmningen till stor från dem som inte är kärnan i arbetskraften; icke organiserade, sjuka och inte minst pensionärer. Dessutom är det långt fler kvinnor än tidigare. SD är inte länge männens parti. En slutsats är att de som inte har starka företrädare i samhället men som har stort behov av offentlig verksamhet har börjat stödja Sverigedemokraterna.

Forskningen har tidigare visat tre förklaringar till stödet för Sverigedemokraterna i valet 2010. Arbetslöshet samt pressade löner och villkor, ekonomisk utsatthet genom sämre skydd vid arbetslöshet och sjukdom samt motstånd mot främlingar var då förklaringarna. Svenskar hör till de mest toleranta i världen. Andelen som är motståndare till asylinvandring har minskat i alla grupper i befolkningen och främlingsfientligheten är lägst av alla länder i Europa. Det visar jag i boken Så fick Sverigedemokraterna makt. Alltså ska man leta efter ekonomiska förklaringar till stödet för högerpopulismen och inte främst i intolerans.

När det gäller konflikten om flyktingar finns opportunismen på alla kanter. Sverigedemokraterna menar att flyktingpolitiken är extremt kostsam och att minskad invandring räcker långt som finansiering av välfärden. Motsatt ståndpunkt har liberala grupper, de finns också inom socialdemokratin, och de säger att Sverige är vinnare på migration. Det finns inga kostnader.

Det är i första hand kommunerna och inte statens finanser som påverkas av migrationen. Sverige är unikt genom en så hög ”lokal” finansiering av offentliga tjänster. I andra länder har staten en större roll. Alla vill ha vård, omsorg och skola, men resurserna räcker inte. SOM-institutets undersökningar visar att Sverigedemokraternas sympatisörer fram till år 2013 utmärktes av att många anser att det är ett bra förslag att minska den offentliga sektorn.

De var dock inte lika negativa till offentlig verksamhet som moderata sympatisörer. Vi vet ännu inte säkert vad som kännetecknar SD:s nya väljare. Men överströmningen till SD, enligt Valu, var fyra gånger så stor från Allianspartierna som från Socialdemokraterna. SD:s väljare vill inte ha så stor offentlig verksamhet och de ser migranter som en börda för kommunerna, i vart fall är migrationen deras viktigaste fråga. Och invandring kostar – men SD-väljarna har fel om de tror att detta ensamt skulle lösa bristande intäkter i kommunerna.

För dem som är särskilt beroende av det offentliga märks bristen på resurser väsentligt mer än för genomsnittet. Äldreomsorgen är ett exempel. Det är cirka 300 000 gamla som har äldreomsorg men det fattas mellan 66 000 och 100 000 platser. Trots bristen minskar antalet platser i särskilt boende.

Sverigedemokraternas ideologi kritiseras på grund av dess fokus på etnicitet. Men om en högerpopulistisk ideologi dessutom förenas med en väljaropinion vars sociala rättigheter trängs undan så har vi en ny och farlig situation med en kombination av högerpopulistisk ideologi och intressen. Med viss säkerhet kommer Sverigedemokraterna att bli ett populistiskt pensionärs-, sjukvårds-, och omsorgsparti, som vill ha mer men inte vill betala mer.

Så frågan är vilket pris medborgarna sätter på politisk demokrati? Om de värderar demokrati högt och accepterar beskrivningen att migrationen innebär en kostnad är slutsatsen att vården och omsorgen måste få mer resurser om den ska räcka för alla. Inte minst behövs en arbetsmarknadspolitik som utjämnar sysselsättningen mellan olika grupper. Det kommer att öka kommunernas intäkter men det kräver en finansiering av dem som vinner på migrationen. Det krävs helt enkelt ett nytänkande när det gäller skatter för att rejält öka statsbidraget till kommunerna.

Fotnot: Dan Andersson har skrivit boken Så fick Sverigedemokraterna makt (Hjalmarsson & Högberg 2014). Han har också skrivit de båda rapporterna Strävan efter ett liv i självständighet och Hur finansiera vård och omsorg för äldre, utgivna av tankesmedjan Arena.

Dan Andersson, författare, f d chefekonom LO

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev