”Nu gör vi det lättare att leva miljövänligt”

Sveriges regering är tydlig med att välfärd och jobb byggs hållbart där resurser utnyttjas klokt och effektivt. Därför kommer åtgärder vidtas för att öka sopsorteringen, återvinningen och resurseffektiviseringen.

Sverige har varit ledande på att återvinna avfall. Men omvärlden förändras. Under de senaste åtta åren, då vi haft en borgerlig regering i Sverige, har mycket lite hänt för att öka återvinningen. Fortfarande går 30-40 procent av den osorterade soppåsens innehåll att återvinna.

Samtidigt har utvecklingen inte stannat av i våra grannländer. Flera andra EU-länder är skickliga på att återvinna, företagen är bättre på att undvika onödiga förpackningar och detta syns i statistiken.

Tyskland materialåtervinner 45 procent medan vi i Sverige ligger på 36 procent. Vad det gäller mängden hushållsavfall är ett flertal länder bättre än Sverige och har lyckats minska avfallet mer. Matavfallet är en viktig resurs som kan bli till kompost eller biogas. Här ligger Sverige ännu längre efter. Bara 14 procent i Sverige utnyttjas medan exempelvis Österrike använder 40 procent.

EU-kommissionen har bedömt att ett skärpt mål för återvinning till 70 procent återvinning av avfallet till 2030, skulle ge en halv miljon jobb i EU. Vårt eget avfall är en värdefull gruva som kan ge jobb och inkomster till samhället, förutom att återvinningen minskar vår miljöpåverkan.

I Sverige kunde en utredare 2012 konstatera att en anledning till att återvinningen inte ökar i Sverige är att konsumenterna upplever det som krångligt och svårt. Att ett företag, förpackningsinsamlingen, samlar in pappers-, glas och metallförpackningar medan kommunerna samlar in annat. Det ena tvingas människor gå eller köra till särskilda insamlingsplatser medan annat ska läggas i soppåsen under diskbänken.

Sverige har för lite insamling av återvinningsbara förpackningar som är hushållsnära. Och det finns hinder i systemet för att öka insamlingen av återvinningsbart material. De ekonomiska drivkrafterna saknas också. För insamlingsföretagen kostar det att öka insamlingen, och företagen får inte del av de vinster som kommunerna gör när de osorterade hushållssoporna minskar. Konsumenten får i dag betala dubbelt när förpackningar vars återvinning ingår i priset på varan slängs i vanliga brännbara sopor och höjer den kommunala soptaxan.

LÄS MER: Regeringen äventyrar miljömålen. 

Nu tar regeringen ett viktigt steg på omställningen att ge kommunerna möjlighet att skapa en sammanhållen insamling av hushållens dagliga avfall. Kommunerna får helhetsansvaret för insamlingen medan producenterna fortsatt ansvarar för att deras förpackningar återvinns. En utredare tillsätts för att utforma de lagtekniska detaljerna för att övergången ska bli möjlig. Utredningen ska vara klar till före årsskiftet varefter granskning och remisser vidtar. Förhoppningen är att kommunen kan ta över insamlingen av förpackningar inom ett par år. Under tiden kvarstår dagens regler och avtal kring insamling av förpackningar och returpapper.

Utöver detta behövs fler åtgärder för att åter ge Sverige en drivande roll för en mer cirkulär ekonomi.

Regeringen slår vakt om avfallshierarkin som inriktar arbetet på att i första hand minska avfallet, i andra hand stimulera återanvändning, i tredje hand återvinna materialen och först i fjärde hand förbränna det för energiutvinning. Tyngden och framtidsinriktningen att bygga välfärd och jobb på hållbarhet förstärks om avfallshierarkin blir lag i Sverige och regeringen avser att lägga ett sådant lagförslag till riksdagen.

Med service, kvalitet och miljömål i sikte samverkar i dag Sveriges kommuner med många duktiga återvinningsföretag. Innovationskraften i dessa företag och samverkansorganisationer kan erbjuda andra länder viktiga miljölösningar. På så sätt kan Sverige bidra till ökad resurseffektivitet och minskade utsläpp i större skala.

Sverige ska återta ledningen. Nu är det dags att ta nästa steg. För ett resurseffektivare, konkurrenskraftigare samhälle som förenklar vardagen för människor som vill vara med och ta sitt miljöansvar.

Åsa Romson, klimat- och miljöminister (MP)

Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson (S)