Modernisera insatserna för barnen i sommar

Många år har gått sedan kollo var något stärkande som mindre bemedlade fick skicka sina barn till, sommartid. För Majblomman är det ingen nyhet att de flesta sommaraktiviteter numera kostar en hel del pengar. När våra volontärer ger bidrag till fotbollsskola, ridläger och annat sommarkul krävs i regel tusenlappar.

I en DN-artikel om Stockholms stads kolloverksamhet framgår att priserna för klassiskt kollo kan vara förhållandevis modesta och anpassade till familjens inkomster. Samtidigt vet vi att en slutsumma på 1 500 kronor för två veckors sommarläger kan vara nog så svår att få ihop om man saknar marginaler.

För oss är det inte förvånande att majoriteten av de barn som i dag åker på kollo kommer från familjer med goda ekonomiska resurser. Sommarlovet kostar, och klyftan mellan barn i Sverige blir som tydligast i juni, juli, augusti.

Nio procent av föräldrarna i Majblommans senaste rapport lägger mellan en och 1 999 kronor på sommarlovsaktiviteter, medan elva procent spenderar mellan 15 000 och 100 000 kronor. Medelvärdet är 7 531 kronor. En närmast provocerande fantasisumma för de familjer som Majblomman kommer i kontakt med.

En förklaring till att sommarkollo inte längre kan bestå av bad och baracker med massa sängar, är att kraven på personal, lokaler och innehåll har ökat sedan folkhemmets dagar. Det kostar att driva kvalitetssäkrade barnvänliga aktiviteter 2016, och många socialtjänster tvekar inför att investera i lång bortavaro för barn i utsatta familjer. Utöver att det är dyrt så är tendensen därtill att fungerande kommuner satsar på nya aktivitetsformer, inte sällan med möjlighet för barnen att åka hem på kvällen.

I Majblommans senaste skollovsrapport säger endast 8 procent av kommunerna att frågan om barns villkor på sommarlovet diskuteras i kommunstyrelsen. Vi efterlyser betydligt mer medvetenhet och debatt, liksom en modernisering av kommunala insatser för barn på sommarlovet. En del i en sådan utveckling är att de offentliga insatserna för att stötta barn, oavsett årstid, måste präglas av socialt hållbarhetstänkande.

Då fungerar klassiska kollon, i den mån de existerar, ganska dåligt. I stället behöver våra kommuner satsa på riktigt bra verksamhet på exempelvis befintliga fritidshem, i stället för att stänga ner dem när skolan slutar. Majblommans senaste rapport ger att 77 procent av Sveriges kommuner stänger fritids i olika mån på sommarlovet.

När vi frågar barnen själva framgår att många betraktar fritidsverksamheten som trist eller inriktad på yngre skolbarn. Man är beroende av att föräldrar har tio veckors semester eller kan fixa aktiviteter. Normen bland barn verkar dessutom vara att undvika fritids när skolan har stängt. Det är beklagligt, och inte sällan problematiskt för barn som inte har något att välja på.

Skollagen tar inte semester. Men trots att den ålägger kommuner att erbjuda meningsfull verksamhet för barn året runt, brister det på många håll. Jämte att en stor del delvis stänger igen sin fritidsverksamhet så svarar 71 procent av kommunerna nej på frågan om barn reser kostnadsfritt i kollektivtrafiken.

Barns rörelsefrihet kan tyckas vara en detalj i sammanhanget, men för familjer med svag ekonomi kan gratisbussar för barn vara det som gör att barn får komma till stranden i stället för att sitta isolerad i lägenheten, i tio veckor.

Lena Holm, generalsekreterare Majblommans Riksförbund