”Medier sprider skev bild av välfärdsföretagen”

I går måndag presenterade medieprofessorn Jesper Strömbäck på DN Debatt under rubriken ”Kunskapsklyftorna riskerar bli en av de stora klassfrågorna” en rapport till Demokratiutredningen. Förändrade medievanor och tidningarnas kris har lett till frågor om vad som händer med demokratin. Det talas om en växande grupp nyhetsundvikare som skyr de gamla nyhetsförmedlarna, som därför inte håller sig informerade om viktiga samhällsfrågor och som därmed inte kan fatta väl avvägda beslut som medborgare i till exempel de allmänna valen.

Det har till och med talats om att tidningsdöden är demokratins klimatfråga.

Tanken om medierna som oumbärliga för medborgarnas förmåga att delta i demokratin speglas i mediernas självbild och i deras löften till publiken. När exempelvis Dagens Nyheter beskriver sin vision ”Ett samhälle för alla” adresseras medborgaren snarare än kunden: ”Den som läser Dagens Nyheter får veta mer än andra. Vi berättar inte bara vad som hänt utan går ett steg längre och beskriver varför. Vi försöker alltid komma så nära sanningen som möjligt, prövar teorier, ger utrymme för motargument.” Och alla de stora medierna ställer ut liknande löften.

Demokratioron bygger på en uppfattning om traditionella nyhetsmedier som oundgängliga källor för upplysta medborgare, och att nyhetsmedier är skickliga på att allsidigt beskriva komplexa samhällsfrågor.

Det kan ifrågasättas.

I flera undersökningar har Timbro Medieinstitut visat hur skev den bild är som breda nyhetsmedier, till exempel SVT, SR, DN och SvD, förmedlar om viktiga samhällsfrågor. Rapporteringen om välfärdsföretag och valfrihet inom skola och vård är ett sådant exempel, som snarare är ensidigt än allsidigt, och som sammantaget ger en direkt felaktig bild av verkligheten.

Nyligen publicerade Dagens Nyheter artiklar som pekade ut friskoleföretaget Realgymnasiet som omoraliskt och att det utnyttjade kryphål i lagen för att komma åt oförsvarligt höga ersättningar från kommunerna. Problemet är att det är fel. Problemet är också att den kritik som publiceras inte får bemötas. Och att den sprids till andra medier. Artiklarna lägger ytterligare en bit felaktig information till bilden av välfärdsföretag som säkerligen påverkar medborgarnas politiska slutsatser.

Hoten mot välfärdsföretag och mot valfriheten för miljoner medborgare intresserar inte redaktionerna lika mycket, och detsamma gäller viktiga nyheter som ger stöd åt mångfald och valfrihet. Samtidigt som det exempelvis rapporteras flitigt om den politiska kritiken mot vårdvalet så förbigås en av de viktigaste nyheterna om hur vårdvalet faktiskt fungerar. När Karolinska Institutet i mars presenterade sin senaste utvärdering av Vårdval Stockholm så intresserade den inte något enda av de stora nyhetsmedierna, vilket är ett mönster som upprepar sig år efter år.

En slutsats är att man inte kan lita på att breda nyhetsmedier ger en allsidig bild av viktiga samhällsfrågor. Den som fått information om välfärdsföretag uteslutande från breda nyhetsmedier kan inte annat än tro att företagen är giriga, erbjuder usla tjänster och skapar orättvisor.

Som tur är har hundratusentals medborgare själva erfarenhet av att använda privata välfärdsföretag, eller att jobba där. De har skapat sig en bild av välfärdsföretag som säkert är långt mera nyanserad än den som nyhetsmedier förmedlat. Nyhetsundvikare eller inte så visar mängder med undersökningar att de är ganska nöjda med de privata företagen. Självklart med vissa undantag.

Oron för tidningsdöden har poänger, inte minst spelar journalister en viktig roll som granskare av makten. Men ta inte för givet att flitiga mediekonsumenter har en sann bild av de viktiga samhällsfrågorna, det är medierna inte några garanter för.

Mats Olin, Timbro Medieinstitut