Med rätt villkor kan vi bygga ut för mer grön el

En framtida elförsörjning som delvis vilar på sol och vind skapar en sårbar situation i samhället. Vi behöver balansera detta med aktörer som garanterar elkunder leverans dygnet runt. Svensk fjärrvärme producerar även el idag. Vi gör det med biokraftvärme och garanterar effekt året om. Med ett elcertifikatsystem som belönar leverans när det verkligen behövs kan vi bygga ut fjärrvärmen med förnybar el och skapa ökad trygghet på elmarknaden.

När de fem partierna S, MP, C, KD och M enades om riktlinjerna för energipolitiken i somras hade de en rad skrivningar om att ändra styrmedlen så att de belönar både elproduktion och effekt. Den blocköverskridande överenskommelsen om Sveriges långsiktiga energiförsörjning är viktig för svensk konkurrenskraft och omställningen till ett hållbart samhälle. Men när slutbetänkande kom häromveckan fanns det inga skarpa förslag i effektfrågan.

Majoriteten i Energikommissionen har enats om att bygga ut 18 TWh ny förnybar el under 2020-talet. I ramöverenskommelsen skrev man: ”En stor utmaning är att förändra energipolitiken från att nästan enbart fokusera på levererad mängd energi (TWh) till att även se till att det finns tillräckligt med effekt (MW). Ett viktigt steg bör vara att se över regelverk på energiområdet och modifiera dem så att de är anpassade till effektutmaningen”.

Tyvärr finns det inget sådant förslag i slutbetänkandet. Och när Energimyndigheten utrett det framtida elcertifikatsystemet i Kontrollstation 2017 har man helt förbigått den här frågan. Nu måste de fem partierna agera för att få fram ett konkret förslag till riksdagen.

Det finns 94 kraftvärmeverk i den svenska fjärrvärmen som producerar biokraft. Tillsammans med 41 anläggningar i industrin ger kraftvärmen omkring 10 TWh miljövänlig el. Bränslet är främst biobränslen från skogsbruk och skogsindustri, men vi tar också hand om avfall och returträ, sådant som förr hamnade på soptippen.

Det är bra, men skulle kunna vara ännu bättre. På grund av de mycket låga elpriserna och de låga priserna på gröna elcertifikat används våra biokraftturbiner alldeles för kort tid av året. Med bättre priser skulle vi kunna producera minst 17 TWh grön el. Vi har också en stor potential att bygga ut mer biokraft i fjärrvärmen, men just nu går utvecklingen i motsatt riktning. Det lönar sig så illa att bygga ut biokraftproduktionen att man planerar rena värmepannor, utan elturbiner.

Medan Danmark utnyttjar över 70 procent av sitt värmeunderlag i fjärrvärmen för att göra el, ligger Sverige bara på drygt 40 procent. Vi skulle utan svårighet kunna plocka fram ytterligare 10 TWh biokraft med rätt villkor.

Biokraften har klara fördelar:

￭ Den är styrbar, vi kan producera när det behövs, till skillnad från variabel vindkraft och solkraft, som producerar när naturen vill.

￭ Den bygger på lagrad förnybar energi. Biobränslet som vi använder är lagrad solenergi.

￭ Produktionen sker nära förbrukarna, vilket ger låga överföringskostnader och låga distributionsförluster.

￭ Biokraftens potential är särskilt stor i de stora städerna och tätorterna.

￭ Vi använder känd teknik med mycket goda miljöprestanda.

Biokraften ger baskraft och balanskraft av stort värde i ett elsystem med allt mer variabel kraft. Vi kommer att behöva mycket biokraft om några år, när kärnkraften helt fasas ut och när elpriset åter börjar stiga. Under de senaste fem åren har vi byggt ut biokraft för 30 miljarder kronor. Men nu håller utvecklingen på att bromsa in, kanske sätta stopp.

Därför behöver vi en reformering av elcertifikatsystemet som ger oss ersättning för att vi kan producera när vår el behövs. Dagens elcertifikatsystem ger ersättning bara för elproduktion, inte för eleffekt. Man får ett certifikat för varje producerad megawattimme, oberoende av efterfrågan eller spotpris. Däremot får man ingen ersättning för att alltid finnas till hands som producent och kunna erbjuda en garanterad effekt i marknaden.

Vårt erbjudande är att kunna producera 10 TWh mer biokraft i våra befintliga anläggningar och 10 TWh biokraft i nya anläggningar om vi kan få ett styrmedel som belönar vår nytta som baskraft, balanskraft och garanterad effekt. Energimyndighetens förslag motsvarar inte alls det som behövs för att vi ska kunna investera i ny biokraft.

Karin Medin, vd Söderenergi och styrelseordförande i Svebio

Boel Godner, styrelseordförande (S) Söderenergi

Anders Jonsson, vd Tekniska verken i Linköping

Nils Hillerbrand, styrelseordförande (MP) Tekniska verken i Linköping

Erik Tellgren, vd Växjö Energi

Christer Wånehed, styrelseordförande (M) Växjö Energi

Lotta Brändström, vd Göteborg Energi

Elisabeth Undén, styrelseordförande (MP) Göteborg Energi

Lars Larsson, vd Borlänge Energi

Kerstin Rahm, styrelseordförande (S) Borlänge Energi

Tomas Ulväng, vd Ena Energi

Britt-Marie Gustavsson, styrelseordförande (S) Ena Energi

Mats Preger, vd Karlstads Energi

Åke Pettersson-Frykberg, styrelseordförande (MP) Karlstads Energi