lördag1 april

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

M gör samma misstag som Svenska kyrkan

Det var en ohälsosam fixering vid en stark ledare i Stockholm som fällde Moderaterna i valet. Partiet håller på att göra samma misstag som Svenska Kyrkan - en anpassning till samtiden i varje enskild fråga. Den vägen kommer leda till samma sotdöd som kyrkan nu står inför. Moderaternas grundläggande ideologi får aldrig vara tidsbunden.

Publicerad: 24 september 2014, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

En farao som pekar med hela handen?


Ämnen i artikeln:

Moderaterna

Nya Moderaterna har, eftersom vi inte i dag vet om de insett vidden av sitt misslyckande, skapat ett sektliknande parti där allt ljus strålat ut från den store i centrum. När sedan den store i centrum plötsligt försvann visade sig att det intellektuella tomrummet var lika stort som när man drar upp näven ur en hink med vatten. Den store i centrum var inte ens så stor att han återfanns direkt efter valnatten, utan fick eftersökas i New York där han till slut framträdde för svenska journalister.

Det farliga i att bygga upp organisationer kring den store i centrum är att den faller med ledaren. Ledarens misstag blir hela organisationens misstag. Om man inte med hull och hår köpt den store i centrums tolkning av partiprogrammet på detaljnivå har det inte funnits en valbar plats – eller ens en plats på en lista. Så stor har skräcken varit att någon som inte är en åsiktskopia blir inkryssad och personvald.

Därför kunde aldrig nya Moderaterna bli framgångsrika eftersom man var för enkelspåriga. Partier som klarat sig genom stora duster och inre konflikter har alla haft en stor frihet för deras lokala föreningar att driva lokal politik och man har gett dess företrädare frihet att uttolka den ideologiska basen, och därefter mötts i en intern debatt. Ett exempel är de amerikanska demokraterna, som har en oerhört stor spännvidd inom partiet och stor frihet för lokala företrädare att driva sin variant av lokal politik. Ett annat exempel på detta är brittiska Tories. Ett i grunden frihetligt parti som inte accepterar avvikare och unika människor existerar helt enkelt inte. Man måste välja. Man är antingen det ena eller det andra.

Världen är föränderlig och mångfacetterad. Nya Moderaterna byggde upp sin världsbild på vad en – eller ett litet fåtal – personer ansåg vara rätt. Men det är inte lätt att sitta i Sagerska palatset, omgiven av ja-sägare, och förstå hur Charlottenberg kommer att rösta.

Valet blev landsbygdens hämnd på Stockholmscentrismen. De nya Moderaterna har drivit en politik som legat lång från vad traditionella moderata kärnväljare har sett fram emot och velat se. Man ser det särskilt i att moderater fortsatta rösta moderat i kommun och landsting för att sedan rösta på Sverigedemokraterna i höstens riksdagsval.

Det samma har även gällt Centern – om än i mindre dramatisk omfattning. För Centern finns ett exempel i Kungsörs östra valkrets Torpa-Malmaberga, där 18 procent röstade på Sverigedemokraterna och 11 procent på Centern i riksdagsvalet – medan i röstsiffrorna är ombytta i kommunvalet. Nya Moderaternas och Centerns profilering för fri invandring, vilket det i praktiken är när 98 procent får dispens från försörjningskravet vid anhöriginvandring, har fått kärnväljarna att vända dem ryggen.

Det intressanta är det större röstskifte som är som tydligast på landsbygden. På 1970-talet var största parti bland landsbygdsbefolkningen Fälldins centerparti, som var det naturliga borgerliga valet. Sedan under 1980-tal blev det Moderaterna, och då mycket tack vare Gösta Bohmans konsekventa småföretagarvänliga politik. Detta har hållit i sig fram tills i dag när nya Moderaternas ledning med frenesi, från en högfärdig Stockholmshorisont, utmanat sina kärnväljare på landsbygden; inga riktiga skattesänkningar, utplåning av försvaret, fri invandring och allmänt fjäsk för EU.

För nya Moderaterna är det nya läget oerhört bekymmersamt på sikt eftersom man varit så aggressiv i sin demonisering av Sverigedemokrater – vilket troligtvis gjort att de som röstat på SD inte kommer återvända till Moderaterna på ett bra tag. När man demoniserar motståndare inom politiken så höjer man tröskeln för folk att rösta på det partiet, men när väljare väl tar det steget är det ett starkt enskilt val som de kommit fram till efter en lång process – vilket gör att de kommer att fortsätta rösta på SD. Det går inte som Bildt säga att inga ”anständiga medborgare” röstar på Sverigedemokraterna och utmåla dessa som slödder – för då kommer Moderaterna inom kort vara nere på rekordlåga Holmbergnivåer igen.

Hur skall Nya Moderaterna hantera detta nya läge på ett framgångsrikt sätt? Jag hävdar att det krävs ett doktrinskifte i partiets självbild och en organisatorisk resa som nu måste anträdas. Här är sju punkter att ta avstamp i.

1) Acceptera att människor är unika och sluta trycka ner avvikande åsikter inom partiet. Ett parti ska inte vara toppstyrt. Det är från medlemmarna och medborgarna idéerna skall komma för att därefter strömma uppåt.

2) Sluta fantisera om en ny stor och stark kraft i centrum som skall vända detta förlustval till en ny segerodyssé.  Reinfeldts Nero-liknande ”I mig dör en stor konstnär”-avgång borde ha gett er en fingervisning om vad en ohälsosamt stor självbild får för konsekvenser. Politik drivs av medlemmarna tillsammans – inte en farao som pekar med hela handen, och där resten släpar sten till pyramidbygget.

3) Sluta toppstyra partiet. Visa kurage och låt partiföreningar och kommuner agera efter eget huvud. Bara för att en liten kommun eventuellt inte vill ta emot flyktingar behöver man inte skicka ut stenhårda direktiv från partihögkvarteret i Stockholm. Diskutera, ventilera och rådgör istället för att konsekvent peka ut alla som råkar gäspa när partiledningen dikterar.

4) Gör inte samma misstag som Svenska Kyrkan. Försök inte anpassa er till samtiden i varje enskild fråga, för då dör Moderaterna samma sotdöd som Svenska Kyrkan nu gör. Ideologin är inte tidsbunden.

5) Plocka ned skylten med nya Moderaterna – i dagsläget är konceptet förbrukat. Återgå till att vara Moderaterna. Underskatta inte det egna varumärket. Det finns en anledning till varför Bullens Pilsnerkorv heter just Bullens Pilsnerkorv. Ingen köper Bullens Brorsas Pilsnerkorv efter att Bullen gick i pension. Ha lite självförtroende, stå upp och ta striden istället för att fångas av lättköpta lockrop från PR-byråer och dess konsulter.

6) En ny vänstervåg angriper den borgerliga världsbilden och synen på frihet, samhälle och näringsliv med ideologiska vapen och på ett systematiskt sätt. Moderaterna måste stå upp för sin ideologi och definiera det samhälle man vill ha. Nya Moderaterna förlorade den ideologiska kompassen. Då blir man ett lätt byte för en ny vänstervåg som med stor sannolikhet kommer att, som den amerikanska ideologen och skribenten Thomas Sowell säger, byta ut det som fungerar med det som låter bra för stunden, vilket är oerhört destruktivt. Du kan inte slåss politiskt utan ideologisk systematik när din motståndare är systematisk. Ni befinner er inte på samma spelplan i dag. Moderaternas vision märks inte - den är osynlig.

7) Var uppmärksamma på hur Sverigedemokraterna mognar och blir allt mer trovärdiga. Om inte Moderaterna tar utmaningen på allvar är risken stor att väljarförlusten fortsätter i nästa val. Frågor som lag och ordning, försvar och småföretagandets villkor får inte överlåtas till andra. Om så sker har Moderaterna förlorat sitt existensberättigande.

Nya Moderaternas misslyckande är alltså ett långtgående strategiskt misslyckande och inget som råkade ske just för stunden. Partiet blev på åtta år en representant för den maktapparat som det tog Socialdemokraterna decennier att bli en symbol för.

Valet blev lite av verklighetens revansch i en medievärld som cirkulerat kring Stockholm, ännu mera Stockholm och frågor som inte på minsta sätt engagerat folk utanför Stockholms tullar. Sverigedemokraterna har spelat på det faktum att en stor del av befolkningen går upp klockan 06, går till jobbet, betalar skatt och får en skruttpension efter ett yrkesverksamt liv samtidigt som andra erbjuds än det ena och än det andra betalt med skattemedel utan ett enda krav på motprestation.

Det är en grupp väljare som få talat till i dag. Självklart reagerar folk och den reaktionen kom på valdagen. Politisk arrogans straffar sig alltid till slut. I det här valet har Medåker, Hörken och Odensvi sagt nej till Stockholmscentrismen. Antingen lär man sig något av detta – eller så marginaliseras Moderaterna för lång tid framöver.

Jan Kallberg, Assistant professor Arkansas Tech University, forskningledare på Cyber Security Research and Educational Center, The University of Texas at Dallas

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Moderaterna

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev