Låt välfärdens kvinnor stå i centrum för kampen

I dag sitter Feministiskt initiativ vid förhandlingsborden i tretton kommuner i Sverige. Här har vi möjlighet att göra skillnad. Det märks redan i vilka ord som förekommer i budgeten.

Jämställdhet nämns exempelvis i Stockholms stads budget 53 gånger nu, jämfört med 5 gånger innan Feministiskt initiativ kom in i politiken. Diskriminering nämns nu 48 gånger jämfört med två gånger i den tidigare budgeten. Dessutom har en rad nya ord tillkommit, såsom; genus, rasism, hbtq-perspektiv och jämlikhet.

Det nya politiska språket betyder också ny politik. Nya satsningar och ett nytt sätt att se på staden. Vem ska det finnas plats för och vilkas rättigheter tillgodoses inte? Där gör vi skillnad: ökade anslag till kvinnojourerna är en sådan sak till exempel, eller att vi är med och vi stöttar satsningar på låglönelyft.

I Stockholm fördubblar vi tillsammans med den styrande majoriteten anslagen till kvinnojourerna och satsar 70 miljoner på ett lönelyft för kvinnor i välfärdssektorn. Vi kommer strida för att detta måste göras varje år för att jämna ut skillnader i mansdominerade och kvinnodominerade sektorer.

Vi driver även på för rätten till heltid, och vi har fått igenom att hela staden ska genusbudgeteras. Rådet för mänskliga rättigheter har börjat ta form, och kommer att arbeta för en stad fri från diskriminering och utestängning. Kvinnors situation, trygghet, arbete och löner är våra viktigaste frågor.

Vi märker att Feministiskt initiativs starka engagemang och kunskap om feminism, anti-rasism och andra strukturella maktordningar behövs i politiken. Tidigare har andra politiska frågor kontinuerligt definierats som viktigare, mer angelägna.

I den tidiga arbetarrörelsen motarbetades kvinnor med hänvisning till att klasskampen även skulle befria kvinnorna. I sextio- och sjuttiotalens politiska rörelser påstods kvinnor ta upp ”personliga” frågor till skillnad mot männens viktigare politiska frågor. Hela tiden har kvinnors rättigheter ställts i väntrummet, alltmedan den ”riktiga” politiken går före. De senaste årens jämställdhetspolitik har stannat vid läpparnas bekännelse. Ingen har lyckats råda bot på löneskillnaderna.

Goda arbetsvillkor i välfärden är inte enbart en rättvisefråga, det skapar också bättre kvalité och en mer rättssäker myndighetsutövning. De äldre på våra äldreboenden får bättre behandling och barnen får den hjälp de behöver i förskola och skola exempelvis. Vi ser i dag att socialsekreterarna har en extremt tung arbetsbelastning och inte hinner med alla de ärenden som ligger på deras bord vilket bland annat drabbar våldsutsatta barn.

Vill vi ha världens bästa välfärd krävs bättre arbetsvillkor för dem som arbetar där vilket till största del är kvinnor och utlandsfödda. Hur länge till kan vi vänta på att den grupp inom arbetarrörelsen som bär upp hela vår gemensamma välfärd får utgöra centrum för kampen för bättre arbetsvillkor? I dagarna när arbetarrörelsens firar sin högtidsdag, precis som på alla andra dagar under året, säger vi i Feministiskt initiativ att vi kan inte vänta längre. Vi gör det tillsammans.

Gita Nabavi, gruppledare för Feministiskt initiativ (Fi) Stockholms stad