Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Låt äldre vara med och utforma gångmiljön

Att involvera äldre och personer med funktionsnedsättningar i förbättringsarbetet av gångmiljön i deras egna kvarter ger en varaktig positiv effekt. Det är ett centralt resultat i min avhandling där två stadsdelar i Kristianstad, ett med och ett utan brukarmedverkan i planeringen av gångmiljön, följts under tio års tid.

Publicerad: 3 juni 2016, 12:16

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Samhället måste rusta sig för att kunna hantera den växande äldre befolkningen som vill kunna gå ut och gå för att hålla sig friska.


Ämnen i artikeln:

TillgänglighetFunktionsnedsättningBostadsbyggandePensionärerÄldrevårdKommuner

I stadsdelen med brukarmedverkan promenerade de äldre mer och deltog i fler aktiviteter jämfört med stadsdelen där arbetet med gatumiljön löpte på som vanligt. Glädjande nog gäller de positiva resultaten särskilt för de allra sköraste äldre och människor med omfattande funktionsnedsättningar.

Åtgärderna som de äldre själva föreslog var inte kostsamma. Det handlade bland annat om att jämna till trottoarer, fasa av kantstenar, sätta ut bänkar, separera fotgängare och cyklister, enkelrikta vissa gator och sänka hastigheten till 30 km/h.

Men mina resultat visar också att det inte räcker med punktinsatser för att den positiva effekten ska bestå. En kontinuerlig utvärdering av gångmiljöernas tillgänglighet behövs, där kommunernas trafikplanerare tar fasta på att integrera brukarna i det dagliga arbetet.

Avhandlingen visar också, genom enkätutskick till samtliga svenska kommuner att skillnaderna är stora mellan kommunerna när det gäller att följa de tillgänglighetsdirektiv som de är bundna till sedan 1999 genom proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare”. Där slås fast att alla enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att delta i samhället på lika villkor som övriga medborgare.

Som ett första steg ska kommunerna lägga upp en tillgänglighetsplan, involvera berörda intressegrupper i tillgänglighetsarbetet, undanröja enkelt avhjälpta hinder i den befintliga utemiljön och även undvika dem vid nybyggnation. Fast än idag lever många kommuner inte upp till detta mål.

Äldre vill delta i samhället och denna möjlighet ökar om närområdet är utformat så att det tar hänsyn till de äldres behov. Samhället måste rusta sig för att kunna hantera den växande äldre befolkningen som vill kunna gå ut och gå för att hålla sig friska, delta i meningsfulla aktiviteter och få tillgång till nödvändiga tjänster. Jag föreslår därför följande insatser inom den kommunala stadsplaneringen:

Åtgärder för ökad tillgänglighet måste regelbundet underhållas och utvärderas.

Tillgänglighetsfrågor bör integreras än mer i kommunernas dagliga trafikplanering.

Kommunernas samverkan med berörda intresseorganisationer måste bli mer professionell.

Tillgänglighetsrådgivare bör anställas i kommunerna som konsulteras i tillgänglighetsfrågor angående den offentliga utemiljön.

Välgrundade och strukturerade riktlinjer bör användas i planeringen och designen av offentliga utemiljöer.

Kommunerna ska inrätta tillgänglighetsplaner med konkreta mål som gör det möjligt att följa upp hur väl målsättningen har genomförts.

Tillgänglighetsarbetet ska involvera samtliga av kommunens avdelningar och alla anställda ska vara medvetna om gällande tillgänglighetsdirektiv.

FOTNOT: Disputerar den 3 juni med avhandlingen: A ten-year development of accessibility in the outdoor environment – Municipal challenges and older people’s perception

Berglind Hallgrímsdóttir, doktorand vid åldrandeforskningscentret CASE, Lunds universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev