söndag24 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

”Landstingens påstådda vårdplatsbrist går att lösa”

Patienter som är färdigbehandlade ligger kvar på sjukhusen längre än vad som behövs, och detta för att planeringen av nästa del av vården drar ut på tiden. Helt i onödan skapar detta en brist på vårdplatser. Men den bristen går att lösa.

Publicerad: 17 mars 2015, 14:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Grundproblemet är det statliga regelverket.


Ämnen i artikeln:

Tummas på säkerheten?VårdplatserSjukhus

Inställda operationer på Ortopedkliniken vid Västmanlands sjukhus gör att många patienter nu tvingas vänta i vårdkön. Ett stort problem är kommunernas oförmåga att vårdplanera och ta hem patienter, något som jag belyst vid ett flertal tillfällen.

Inom den slutna somatiska vården ska en klinikfärdig patient som ska överföras till kommunalt boende eller i eget boende med olika stödformer först vårdplaneras. Det gör kommunerna med stöd av landstinget. Regelverket säger att kommunen har fem dagar på sig att planera och flytta den klinikfärdige patienten. Först därefter behöver kommunen betala om patienten ligger kvar. Det innebär att landstingens vårdplatser upptas av patienter som är färdigbehandlade av respektive klinik men som är under vårdplanering eller som inte beretts plats i kommunen. Patienter som ska överföras till kommunen upptar således vårdplatser i landstinget längre än vad som avses med effektiv patientsäker vård.

Regeln att kommunen bara behöver ägna sig åt vårdplanering på vardagar är orimlig. Landstingen bedriver verksamhet dygnet runt, årets alla dagar, vardagar såväl som helgdagar, detsamma gäller även för kommunerna. Än märkligare är regelverket inom psykiatrin. Där är vårdplaneringstiden 30 dagar. Överskrider kommunerna planeringstiden ska de betala landstingen 1 800 kronor per vårddygn, vilket sällan sker.

Avgiften har inte justerats sedan lagen inrättades 1990. Det innebär till exempel att Sala kommuns brist på korttidsplatser orsakar landstinget merkostnader på 1,6 miljoner kronor. Västerås stad har brist på korttidsplatser, som rapporterats i VLT den 19/2. Det innebär att kommunernas brist blir en extrakostnad för landstinget. Vad värre är, det går ut över landstingets möjligheter att bedriva en effektiv vård. Direkt märkligt är det samtidigt när Västerås stad tackar nej till att använda Attendos nya äldreomsorgsenhet med hänvisning till att det inte finns behov av fler platser.

Grundproblemet är det statliga regelverket, lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. I Landstinget Västmanland undersöktes för några år sedan hur många klinikfärdiga patienter som låg i våra sängar vid en given tidpunkt. Efter mycket vånda inom vården (de kunde inte svara när frågan ställdes) genomfördes en undersökning, och det visade sig att det fanns 24 patienter som var färdigvårdade av respektive klinik men som var under vårdplanering eller väntade på kommunal plats.

Landstingens påstådda vårdplatsbrist går alltså att lösa. Alliansregeringen tillsatte en utredning kring detta som nyligen presenterats. Nu är det upp till bevis för sjukvårdsministern Gabriel Wikström (S) om han vågar ta i frågan.

En ändring av reglerna för kommunens betalningsansvar krävs nämligen. Exempelvis från i dag fem dagar för somatiska patienter och 30 dagar för psykiatriska patienter till tre respektive 15 dagar vore mer rimligt. Avgiften som ska erläggas om planeringstiden överskrids bör också räknas upp. Landsting och kommuner bör jämställas i vårdplaneringshänseende. Det innebär att den kommunala rabatten om att endast vårdplanera på vardagar bör tas bort.

Tomas Högström, oppositionsråd (M) Landstinget Västmanland

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev