Kommunpolitik
Landets kommunpolitiker är smartare, äldre och välbetalda
Publicerad: 5 december 2012, 08:49
Munkfors och Gnosjö har landets lägst utbildade kommunpolitiker. I Danderyd är åtta av tio högskoleutbildade. I Täby tjänar politikerna bäst – i Eda avsevärt sämre.
Om idealet är politiker som utgör en spegelbild av befolkningen så har Munkfors uppnått perfektion på en punkt: De folkvalda är här exakt lika bra eller dåligt utbildade som sina invånare.
En annan fråga är om politiker som är fyra gånger sämre utbildade än i toppkommunen Danderyd också fattar sämre beslut?
– Absolut inte, snarare tvärtom, här i Munkfors har politikerna gått i livets skola, säger kommunalrådet Björn-Olov Hallberg (S), själv gymnasieutbildad arbetsförmedlare.
– Våra förtroendevalda är en avbild av befolkningen, det är positivt. Ofta hör man ju hur politiker kritiseras för att vara en elit.
– Har man jobbat eller drivit företag i 40 år efter en 7-årig skolgång har man minst lika mycket med sig som en politiker med massor av akademiska poäng.
Politikerna i Munkfors sticker ut bland landets kommuner på många sätt, visar den statistik över landets alla lokalpolitiker som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nu presenterat län för län i samarbete med SCB:
￭ Lägst andel med eftergymnasial utbildning bland alla kommuner, näst högst andel med endast grundskola (efter Gnosjö).
￭ Näst högst andel småbarnsföräldrar i politiken, men...
￭ ...samtidigt på fem i topp-listan över högst andel pensionärer.
￭ Betydligt högre andel utrikes födda bland politikerna än i befolkningen.
Dagens Samhälle har bearbetat uppgifterna och rankat kommunerna utifrån en rad kriterier som ålder, kön, etnicitet, utbildning, inkomst med mera.
Spännvidden är oerhört stor. Och nytt bränsle ges till en alltid livlig diskussion: Bör de folkvalda avspegla sitt folk när det gäller social representativitet? Meningarna är delade.
Flera forskare har påvisat att politiken påverkas av hur olika grupper är representerade.
Totalt sett är Sveriges kommunpolitiker tveklöst en elit. Folkets företrädare har mycket högre utbildning och mycket högre inkomster än folket.
Men det är absolut inget att bli upprörd över, anser professor Mikael Gilljam, statsvetare vid Göteborgs universitet.
– Det är väl åsikterna som ska räknas! Och då kan en rik företräda en fattig och en företagare en anställd. Annars underblåser vi grupptänkande och egenintressen. Då är det bättre att vi lottar fram företrädare för varje grupp som upplevs viktig.
Samtidigt framhåller Mikael Gilljam att det är bra att ändå ha koll på den sociala representativiteten, och positivt om starkt underrepresenterade grupper lyfts fram.
– Men kom ihåg att Sverige och Skandinavien har de minsta skillnaderna mellan folket och beslutsfattarna. I de flesta andra länder kan man med mycket större fog tala om eliter.
Mikael Gilljam ser inget konstigt i att väljarna röstar på politiska företrädare som är ”lite smartare, lite mer pålästa” än de själva. Att folk tänker så är en tendens som forskarna observerat.
Reporter: Magnus Wrede, mw@dagenssamhalle.se
Research: Erik Juhlinm ej@dagenssamhalle.se
Läs mer i Dagens Samhälle nummer 43, 2012.
Magnus Wrede