Lagrådet underkänner regeringens vinstförslag

Regeringen har lagt Ilmar Reepalus utredning om välfärdsföretagen till grund för förslag till riksdagen som ska behandlas under juni månad. Förslagen har nu granskats av Lagrådet, se deras protokoll från den 2:e mars. Lagrådets uppgift är att granska om förslag är förenliga med svensk lag.

Lagrådets slutsats är följande uttryckt på juristspråk:

”Mot bakgrund av vad som anförts under rubrikerna Beredningsunderlaget, Uppnås syftet?, Den kommunala självstyrelsen och Näringsfriheten finner Lagrådet att de remitterade förslagen inte är ägnade att läggas till grund för lagstiftning”.

Lagrådet underkänner således förslagen. Att de dessutom gör det på ett flertal grunder är uppseendeväckande. En orsak härtill är att Ilmar Reepalus utredning kännetecknas av ett antal allvarliga brister. Dessa lyfts fram av Lagrådet.

En sådan brist är att inga konsekvensanalyser av betydelse gjorts. Vad händer med alla företagen med 230 000 anställda om föreslaget vinsttak införs? Ilmar Reepalu har avstått från att utreda detta, och regeringen lägger fram förslagen utan att veta vilka konsekvenser förslagen har för skolelever som uppskattar sin friskola, för anställda som trivs med att arbeta på det privata äldreboendet och för företagare som lagt ner ett livsverk på att bygga upp sitt välfärdsföretag.

Lagrådet anför här på juristspråk att ”det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beslutsunderlag”.

Lagrådet lyfter också fram att regleringen med vinsttak inte tidigare provats och förslagen borde därför testas först i mindre skala så att konsekvenserna kan klarläggas. Detta är inte regeringens uppfattning som vill tillämpa förslagen i full skala för en hel bransch från 2:e januari 2019. Till saken hör att inte något land mig veterligt infört vinsttak i någon bransch liknande regeringens förslag, så Lagrådets uppfattning att det först borde testas är högst befogat.

Det kommunala självstyret innebär att den verksamhet som här är aktuell kan drivas på olika sätt i olika kommuner. Vissa kommuner har en stor andel offentliga utförare och andra en stor andel privata. Många har uttryckt farhågor att vinstbegränsningar innebär ett stopp för privata utförare. Om detta visar sig vara rätt får många kommuner problem med att ordna omsorg och skolverksamhet på det sätt de anser vara mest lämpligt. Lagrådet anför att ”kommunernas frihet att organisera verksamheten kommer att påverkas starkt”, det vill säga förslagen inkräktar på den kommunala självstyrelsen.

Det lagrådet säger överensstämmer med vad många tunga remissinstanser sagt.

Regeringens förslag baseras på myter om hur de privata företagen fungerar. Civilminister Ardalan Shekarabi använder ”rök och speglar” när bilderna ska målas upp, istället för fakta. Ilmar Reepalu har inte sin utredning kunnat visa att privata företag levererar sämre kvalité för varje använd skattekrona än de offentliga. Han har inte heller kunnat visa hur hans förslag drabbar brukarna, de anställda och företagen. Ändå ska detta illa underbyggda förslag som allvarligt kommer att skada en hel bransch läggas fram för riksdagen. Det sker dessutom efter att Lagrådet sagt att förslagen inte är ägnade att läggas till grund för lagstiftning.

Att Vänsterpartiet vill avveckla privata företag och införa offentliga monopol är naturligt. Ett rationellt skäl för regeringens agerande torde vara att socialdemokratin med detta kunnat köpa Vänsterpartiets stöd under fyra år. Notan för detta har betalats av en hel bransch som under flera år fått leva under ett existentiellt hot.

Dan Olofsson, entreprenör