Läget på Sveriges fritids är under all kritik

För två år sedan infördes en ny läroplan för fritidshemmen. Nu har Skolverket utvärderat hur kommuner och fristående huvudmän implementerat den nya läroplanen. Skolverket ger huvudmännen underkänt och konstaterar att fritidshemmen saknar förutsättningar att kunna förverkliga läroplanen.

Det är tyvärr inte överraskande. Situationen i landets fritidshem är på många håll under all kritik. De flesta huvudmän har inte gett de förutsättningar som krävs för att säkra kvaliteten för eleverna.

Samtidigt som uppdraget har förstärkts har förutsättningarna försämrats. Arbetsbelastningen för lärarna i fritidshem har ökat och därmed sjukskrivningarna. Elevgrupperna är för stora, bristen på behöriga lärare akut och de lärare som finns har för lite tid till planering, reflektion och utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Lärarförbundet har återkommande krävt bot och bättring. I våras uppgav tre av fyra lärare i fritidshem att deras arbetsbelastning var för hög eller mycket för hög. Skolverkets nya rapport bekräftar vår kritik och är en rejäl bakläxa för skolhuvudmännen.

Faktum är att enbart 24 procent av de anställda i fritidshemmen är behöriga att undervisa i fritidshemmet. Bristen på behöriga lärare borde väcka samtliga huvudmän att ta till skyndsamma och konkreta åtgärder för att utbilda och locka fler till yrket och inte vältra över det svåra rekryteringsläget i knät på rektorerna.

Dessutom uppger 36 procent av personalen att de inte fått någon kompetensutveckling kring läroplansdelen för fritidshemmet. Kvalitetsbrister och stora skillnader i kvalitet mellan olika fritidshem låg bakom beslutet om en ny läroplan. Men läroplaner är aldrig självgenererande. Arbetsgivarens måste ta sitt ansvar att säkra förutsättningarna, annars kommer ojämlikheten att bestå.

Fritidshemmet har en unik betydelse för barns utveckling och lärande. Genom fritidspedagogiken kan elevernas kunskaper, samarbetsförmåga, självkänsla och sociala utveckling stärkas. Det är en verksamhet som gör att yngre skolbarns skoldag blir komplett, där lärandet sker på andra sätt än i grundskolan och där barn med olika bakgrund möts. Politikerna borde vara mer måna om att ta vara på den potential som finns vad gäller högre kunskapsresultat och jämlika livschanser.

Läroplanen betonar också att skolan och fritidshemmen ska samverka kontinuerligt. Men sju av tio som arbetar på fritidshem uppger att samverkan med förskoleklass och grundskola inte fungerar på det sätt som läroplanen föreskriver.

Våra fritidshem är efterfrågade av såväl barn som föräldrar. Fritidshemmen kan utgöra en avgörande verksamhet för många elever. Men det sker inte av sig självt.

För det första måste staten införa nationella riktmärken för elevgruppernas storlek och upprätta en plan för hur riktmärkenas nivåer ska nås. Både staten och kommunerna måste, för det andra, satsa betydligt mer resurser för att få fler utbildade lärare i fritidshemmen. För det tredje måste huvudmännen säkra tillräcklig tid för planering, reflektion och utveckling av all undervisning för varje lärare i fritidshemmen, som schemaläggs varje vecka, både enskilt och med kollegor.

En halv miljon elever går i fritidshem. Men trots att kommunerna är skyldiga att erbjuda fritidshem för alla elever under 13, så ger inte huvudmännen lärarna de förutsättningar som krävs för att arbetet ska kunna följa gällande läroplan och göra verklig skillnad för varje elev. Det medför kvalitetsbrister som hela samhället får betala. Skärpning!

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet