Lagändring banar väg för idéburen välfärd

När omregleringen av välfärdssektorn inleddes på åttio- och nittiotalet var de flesta överens om att civilsamhället borde spela en nyckelroll i välfärden. Ideell och icke-vinstsyftande verksamhet skulle gynnas och växa. Valfriheten skulle öka och en viktig anledning var att medborgare skulle, och ville kunna, välja idéburen verksamhet i högre utsträckning.

Det är en god tanke. Civilsamhället spelar en central roll i den offentligfinansierade välfärden inom vård, skola och omsorg. Civilsamhällets organisationer drivs av annat än att tjäna pengar, och inom civilsamhällets organisationer i välfärden frodas engagemang, kreativitet, innovationer, humanitet och professionalitet. Dessa organisationer är nyckeln till verklig valfrihet.

Avregleringarna ledde dock till att det mesta av kakan gick till stora, internationella välfärdskoncerner. Politiken som förts har – oavsett avsikt hos olika regeringar – kommit att gynna de stora vinstdrivande jättarna.

Men idag ser vi positiva tecken, och vi är mycket hoppfulla inför civilsamhällets framtid i välfärden.

För det första har vi nu fått preliminära resultat från det forskningsprojekt vi är med och finansierar. Forskare vid Handelshögskolan kartlägger civilsamhällets roll i Sverige på en mer detaljerad nivå än SCB hittills gjort, i ett projekt som bedrivits sedan 1994. Vi ser nu hur civilsamhällets andel i välfärden tar ytterligare ett skutt framåt och ökar både i absoluta tal och som andel av civilsamhällessektorn. Det innebär att civilsamhällets roll i den offentligfinansierade välfärden fortsätter att växa, vilket det stadigt har gjort sedan början av 1990-talet.

För det andra röstade Sveriges riksdag igenom de viktigaste förslagen ur proposition 2017/18:158 som fick stöd av KD och L. Särskilt varmt välkomnar vi upphandlingsdelarna i betänkandet. Förändringarna ligger inom det handlingsutrymme som EU:s upphandlingsdirektiv tillåter för välfärdstjänster, och det finns liknande lösningar i en rad EU-länder. Förslagen innebär att värdefulla särdrag som kännetecknar idéburna aktörer får synliggöras tydligare i upphandlingar och gör det även möjligt att rikta sig direkt till idéburna aktörer om upphandlingen underskrider EU:s tröskelvärde. Det innebär inte nya krav på kommuner och landsting, utan endast ökade möjligheter.

Vi som medlemsorganisationer verkar utifrån våra medlemmars intresse: två av undertecknarna utgör parter på svensk arbetsmarknad, för alla tre gäller att våra medlemmar utgör delar av civilsamhället i den offentligt finansierade välfärden. Men vi talar också för allmänintresset. Verklig valfrihet och kvalitet kan inte uppnås utan idéburna aktörer. Alternativet till att stärka de idéburnas roll är att även fortsättningsvis ett fåtal stora företag dominerar den privat utförda välfärden – och delar ut vinsten till sina aktieägare.

Vi är därför mycket glada över att det äntligen finns en politisk enighet om rätt riktning. Det är inga revolutionerande eller banbrytande förslag som klubbas idag, och det kommer att ta tid innan de gör någon skillnad i praktiken. Men det är en viktig signal att vi för första gången tar ett seriöst steg gentemot en välfärdssektor där civilsamhällets roll tas på allvar – och sektorns försiktiga tillväxt gör behovet av ett mer ändamålsenligt regelverk än större. Det är bra för Sverige, och vi som parter ser fram emot fortsatt samarbete med de politiker, från olika partier, som vill fortsätta detta arbete.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR

Petter Skogar, förbundsdirektör Arbetsgivarföreningen KFO

Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd