Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

L: Tombola löser inte skolans problem

Skolkommissionen föreslår att ett av de viktigaste besluten i en ung människas liv ska avgöras genom tombola eller genom att kommunen med tvång ska kunna placera eleven i en grupp med en ”lämplig” social sammansättning. Men att det finns dåliga skolor kan inte mötas med att man ska lotta om vem som ska gå i dem, skriver Christer Nylander (L).

Publicerad: 20 april 2017, 13:42

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vi behövde en konkreta förslag - vi fick en katalog över möjliga utredningar, skriver Christer Nylander (L) om Skolkommissionen.

Foto: Claudio Bresciani, TT


Ämnen i artikeln:

SkolvalSegregationLiberalernaSkolans skilda världar

Skolkommissionen har i dag torsdag presenterat sitt slutbetänkande. Det blev tyvärr en katalog över utredningar som skulle kunna tillsättas istället för konkreta reformförslag för att vi ska fortsätta lyfta kunskapsresultaten i skolan.

Det mest konkreta förslaget är att i praktiken avskaffa det fria skolvalet. Jag vill se en annan inriktning på skolpolitiken. Jag vill se konkreta förslag som fortsätter lyfta skolans status i samhället, som fortsätter lyfta kunskapsresultaten och som ger varje elev möjlighet att lyckas i skolan.

Efter att 100 dagar passerat utan några skolreformer tillsatte utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) en Skolkommission. Detta i hopp att få fram förslag. Kommissionens arbete har varit Fridolins argument att förhålla sig passiv och vänta. Det har sedan valet kommit förvånansvärt få förslag från regeringen på skolområdet. När nu Skolkommissionen har presenterat sina förslag kan man konstatera att Fridolin knappast heller får underlag för ett högre reformtempo.

Det blir sannolikt då inga skarpa förslag från regeringen under perioden fram till valet som tar itu med skolans verkliga problem; nämligen kunskapsbristen, lärarbristen samt bristen på ordning och reda i klassrummet. Svensk skola har därmed fått se en hel mandatperiod passera utan viktiga reformer.

Skolkommissionens slutrapport har tyvärr inte fokus på kunskapsresultat utan på att begränsa det fria skolvalet. Man vill ersätta närhetsprincipen med lottning och i skollagen vill man skriva in att kommunerna ska ansvara för att skolorna har en allsidig social sammansättning.

Kommissionen föreslår alltså att ett av de viktigaste besluten i en ung människas liv ska avgöras genom tombola eller genom att kommunen med tvång ska kunna placera eleven i en grupp med en ”lämplig” social sammansättning. Jag tror att det finns ett väldigt begränsat stöd bland svenska skolbarns föräldrar att det är turen i lottningen som ska avgöra om barnet får plats på den skola som föräldrarna tycker passar bäst.

Vi har ett problem med att det är stora skillnader mellan kommuner, skolor och klassrum. Men svaret på den utmaningen måste vara att se till så att man lyfter undervisningens kvalitet i alla klassrum. Att det finns dåliga skolor kan inte mötas med att man ska lotta vem som ska gå i dem. Det är bättre att se till så att de skolor som har allra störst utmaningar får fler skickliga lärare och att eleverna som kommer nya till Sverige får mer undervisningstid.

Kunskaperna i den svenska skolan har sjunkit i 25 år. Först efter åtta år av liberal skolpolitik med tydliga kunskapskrav såg vi att utvecklingen började vända. I december förra året presenterades resultaten från PISA 2015 som visade att de svenska elevernas kunskaper vänt uppåt och förbättrats för första gången sedan Sverige började delta i studierna i mitten på 1990-talet. Men det räcker inte.

Sverige ska upp till tio i topp i PISA-undersökningen. För att nå dit krävs kunskapsreformer som innebär högre status för lärarna, mer tid i skolan för nyanlända, höjda lärarlöner samt betyg och nationella prov. Därutöver bör staten ta över huvudmannaskapet för skolan.

Skolpolitikens fokus måste vara att höja kunskapsresultaten varaktigt i svensk skola. Slutsatsen av framgången i Pisa måste vara att bygga vidare på de reformer som alliansregeringen genomförde, med bland annat en ny läroplan, betyg i årskurs sex och nationella prov i årskurs tre. Reformer som vi menar har varit avgörande för den vändning som skedde i svensk skola i PISA-studien 2015.

Fridolins löfte om rivstart i skolpolitiken blev tusen dagars passivitet. De stora förlorarna är de som behöver skolan och kunskapsreformerna allra mest. Vi behövde en konkreta förslag som ger varje unge en bättre start. Vi fick en katalog över möjliga utredningar.

Christer Nylander, V ordförande (L) i riksdagens utbildningsutskott

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev