Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

”Köttnationalism är ett otyg”

Det är den skenande köttkonsumtionen, inte om nötköttet på tallriken kommer från Irland eller Sverige, som utgör framtidens stora klimathot.

Publicerad: 8 juni 2017, 08:51

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LivsmedelMiljöKlimat

Replik. Elisabet Qvarford, vd för Svenskt Kött, skriver att lokalpolitiker bör köpa in svenskt kött för djurens och klimatets skull. Qvarford saknar faktastöd för påståendena. Fakta är att en enda hamburgare gjord på nötkött påverkar klimatet lika mycket som 50 bönburgare. Det skriver Fredrik Hedenus, docent i Energi och Miljö vid Chalmers, i en debattartikel i Svenska Dagbladet för några månader sedan. Därför är vegonorm i offentlig sektor och köttskatt på riksplanet de två viktigaste matpolitiska vapnen mot utsläpp av växthusgaser i Sverige.

Qvarford skriver att klimatpåverkan är förhållandevis låg vid svensk köttproduktion. Men en granskning av vad WWF faktiskt skriver om svenskt kött i jämförelse med importerat stödjer inte detta påstående. WWF skriver "Allt importerat nötkött ger som det svenska upphov till stor klimatpåverkan". Om lammkött skriver WWF samma sak och för fläsk konstaterar WWF att både importerat och svenskproducerat har en klimatpåverkan som ligger på 4-8 kilo växthusgaser per kilo benfritt griskött.

Svenska kommunpolitiker bör därför värna klimatet genom att satsa på politiska åtgärder för minskad köttkonsumtion. Situationen är akut. I sommar kommer många kommuner att drabbas av den värsta vattenbristen på flera decennier. Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och sex andra tunga svenska myndigheter beskriver läget som allvarligt och uppmanar nu alla att göra vad de kan för att spara vatten.

Enligt den internationellt uppmärksammade rapporten Feeding a Thirsty World, gjord av Stockholm International Water Institute, måste världen växla över i riktning mot en hållbar växtbaserad kost. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med vattenresurser för att producera mat för den förväntade befolkningen år 2050 med nuvarande konsumtionsmönster.

Qvarford skriver att Sverige har ett bra djurskydd. Men Djurrättsalliansens granskning visar att så inte är fallet. Sveriges Radio Ekot presenterade 2009 Djurrättsalliansens två år långa dokumentation av närmare hundra slumpvis utvalda grisgårdar. 2015 följdes dokumentationen upp med nya undersökningar. Svenska grisar utsätts för ett omfattande, systematiskt och allvarligt lidande. På 40 procent av gårdarna hittades döda djur, många gånger inne i boxarna bland de levande djuren.

Köttnationalism är ett otyg. Regeringen bör istället genom en köttskatt stimulera en vegetarisk norm i samhället där växtbaserade rätter serveras som standard. Skolmjölken bör ersättas med vatten och havredryck. Skolor, sjukhus och kommunal verksamhet har ett ansvar att visa vägen genom att servera god, klimatsmart och djurvänlig växtbaserad mat.

Jonas Paulsson, talesperson Köttfri måndag

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LivsmedelMiljöKlimat

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News