Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Kommuntoppar: ”Tiggeriet är inte vårt ansvar”

Publicerad: 26 augusti 2015, 22:15

Storkommunerna håller en stram linje gentemot EU-migranterna. Det visar DS granskning.

Foto: Trons / TT

Tiggerifrågan ses inte som en kommunal angelägenhet. Kommunerna minimerar sina insatser. Det visar en stor rundringning till ledande politiker.


DS GRANSKAR. Lena Baastad (S) är kommunstyrelsens ordförande i Örebro. Hennes syn på frågan om tiggande EU-medborgare delas av många:

– Det är orimligt att det landar i kommunernas knä! Tiggeriet är inte vårt ansvar, vi kan inte lösa problemet. Men ibland får vi hantera effekterna av det.

Frågan är het överallt. Rader av invånare hör av sig till politikerna: ”Gör något!” Åsikterna pendlar mellan ”Hjälp dem” och ”Kör bort dem!”. Incidenter har duggat tätt under sommaren, med knivattacken på en bosättning i Göteborg som den allvarligaste.

Politiskt är det framför allt Väns­terpartiet som förespråkar mer insatser för EU-migranterna. På den andra kanten finns Sverigedemokraterna som vill förbjuda tiggeri.

Dagens Samhälle har talat om tiggerifrågan med 40 ledande politiker i majoritet och opposition i landets 20 största kommuner.

Fram tonar en strikt, stram och pragmatisk linje, som de stora partierna på många håll är överens om. Spretigheten när det gäller insatser och osäkerheten om vad man bör göra har uppenbart minskat.

Samma regler måste gälla för alla grupper och människor, inga särregler för vissa, är en återkommande kommentar.

Kommunpolitikerna vill se ett mycket hårdare tryck mot Rumänien både från regeringen och från EU-nivå, de avtal som ingåtts räcker inte.

– Vi ska möta EU-migranterna värdigt och mänskligt, men vi kan aldrig lösa problemet. Det handlar om fattigdom. Deras hemländer måste ta hand om sin egen befolkning, säger Marina Johansson (S), kommunalråd i Göteborg.

Så vad ställer kommunerna upp med? Plats på härbärgen vintertid, oftast genom frivilligorganisationer som kommunerna ger bidrag till. Koll på att barn inte far illa. Åtgärder mot akuta sanitära problem, som bajamajor vid bosättningar. I vissa fall resor hem. På några håll samordningstjänster.

Det kan vara värt att påpeka att EU-migranterna som grupp bara i undantagsfall efterfrågar hjälp från kommunerna.

Många kommunalråd framhåller att EU-migranterna inte har rätt till den svenska välfärden, och hänvisar till att socialtjänstlagen bara ger kommunerna en skyldighet att ingripa när det i princip råder nöd.

Att kommunerna upplåter mark hör till undantagen. Det har gjorts när läget upplevts som akut. Helsingborg är ett exempel.

– Situationen blev ohållbar i våra parker och grönområden, med massor av klagomål och sanitära problem. Nu har vi nolltolerans där, efter att ha ordnat med en tillfällig campingplats, berättar Peter Danielsson (M), ks-ordförande i Helsingborg och andre vice ordförande i Moderaterna.

Kommunen tar betalt, 70 kronor i veckan. Då finns tillgång till toa och dusch. Oppositionsrådet Ingela Andersson (S) stöder lösningen.

– Vi var tvungna att göra något. Det fanns hot om medborgargarden och liknande om vi inte fick bort tiggarna från parkerna. Men vi ska inte ta på oss de här frågorna, de ingår inte i den kommunala kompetensen.

I Lund erbjöd kommunen tiggarna en del av ett friluftsområde, efter att de hållit till på ett företags parkeringsplats. Något som lett till kritik och heta diskussioner.

– Vi måste agera, och skapa lite ordning och reda, när vi har en verklighet framför våra ögon. De här människorna finns ju här! säger Lunds ks-ordförande Anders Almgren (S).

Men oppositionsrådet Christer Wallin (M) talar om risken för kommunala kåkstäder och kritiserar i en interpellation beslutet om en boplats.

Flera av kommunalråden som DS pratat med hänvisar till andra grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för.

– Vi har asylsökande och ensamkommande barn. Vi kämpar mycket med att lösa den utmaningen och har valt en försiktig linje gentemot EU-migranterna, säger Ann-Marie Nilsson (C), ks-ordförande i Jönköping.

Lars Stjernkvist (S), ks-ordförande i Norrköping, hör till de många ledande kommunpolitiker som talar i termer av ”pragmatiska lösningar under en period”.

– Men i längden finns bara en anständig lösning, och det är att ställa krav på Rumänien och Bulgarien. Den tillvaro EU-migranterna har här i Sverige ligger långt under vad alla EU-länder faktiskt kan ge sina medborgare.

Göteborg är den enda kommunen som erbjuder skolgång för barn till EU-migranter. Det är en lokal stridsfråga.

– Om de får möjlighet att känna hur det är att gå i skolan så kan det väcka ett intresse både hos föräldrarna och barnen för skolgång i hemlandet, säger kommunalrådet Marina Johansson (S).

M-ledaren Jonas Ransgård har rakt motsatt uppfattning:

– Det är kontraproduktivt och kan leda till att barnen rycks ur skolan i Bulgarien eller Rumänien.

Att förbjuda tiggeri föreslås bara av Sverigedemokraterna. I DS rundringning avvisas ett förbud av de allra flesta. Några moderater vill dock inte utesluta en sådan åtgärd längre fram.

I Eskilstuna är det SD som i praktiken har rollen som oppositionsledare. Här styr S, M och C tillsammans.

– Vi kan inte vara en socialtjänst för hela världen, säger SD-ledaren Kim Fredriksson.

Johan Delby & Magnus Wrede, reportrar

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev