Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Kommunstrukturen är ett finverktyg – ingen storslägga

Det är djupt olyckligt om diskussionen om den framtida kommunstrukturen huvudsakligen kommer att handla om för eller emot sammanläggningar. Frågan är mer komplicerad än så.

Publicerad: 30 oktober 2017, 08:29

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sveriges kommuner har olika förutsättningar för att samverka, enligt skribenten.

Foto: Mostphoto


Ämnen i artikeln:

KommunerKommuner

Replik. Regeringen har tillsatt en särskild parlamentarisk utredning för att lämna förslag till en mer bärkraftig kommunstruktur. Detta är mycket bra, med tanke på de stora förändringar som kommunerna står inför. Men det är helt klart att kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att möta framtidens utmaningar.

Gissur Erlingsson har i en artikel (DS 37/2017) radat upp en rad argument mot kommunsammanläggningar som lösning på kommunernas framtida problem. Han argumenterar mot att använda ”verktygslådans grövre redskap” som en universallösning på alla kommuntypers problem. Jag vet ingen som har denna uppfattning. Därför är det djupt olyckligt om diskussionen om den framtida kommunstrukturen huvudsakligen kommer att handla om för eller emot sammanläggningar. Diskussionen måste nyanseras och handla om olika alternativa lösningar. I en rapport till Kommuninvest 2016  - En bärkraftig kommunstruktur - har jag skisserat några alternativ som är anpassade till olika kommuners situation.

Små och avlägset belägna kommuner har inte mycket att vinna på sammanläggningar. Om dessa kommuner ska fortsätta som egna kommuner måste emellertid staten ta ett betydande ansvar för dessa kommuners fortbestånd, genom näringspolitiska insatser samt investeringar i bredband och annan infrastruktur. Staten måste också säkerställa att dessa glesbygdskommuner har nödvändiga ekonomiska förutsättningar för att tillhandahålla en likvärdig samhällsservice.

I de mer tätbefolkade delarna i södra och mellersta Sverige finns goda förutsättningar för en mer sammanhållen struktur för samverkan mellan kommuner. Det gäller särskilt i områden där det finns funktionella regioner kring en naturlig centralort. Denna typ av samverkansregioner skulle kunna utnyttja den kapacitet som finns i var och en av de medverkande kommunerna och underlätta digitalisering, utveckling av skolan samt samplanering av bostadsförsörjning, asylmottagning och investeringar i infrastruktur. En strukturerad samverkan inom en funktionell region kan vara en slutlösning, men den kan också efter en tid övergå till en sammanläggning av kommuner, om detta är de berörda kommunernas vilja.

I storstadsregionerna är det mer angeläget att stärka den regionala samordningen än att slå samman kommuner.

Regeringsformen ger ett grundläggande stöd för den kommunala självstyrelsen. Att däremot hävda , som Erlingsson gör, att kommunsammanläggningar skulle vara ett allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen är en tolkning som saknar stöd i rättsliga sammanhang. Det kan lika gärna hävdas att större kommuner ger bättre förutsättningar för decentralisering av ansvar, och därmed stärker den kommunala självstyrelsen. Det är också så den omfattande indelningsreformen motiverades när den genomfördes i början av 1970-talet. Denna reform var omdiskuterad och kritiserad. Men tänk tanken: Vilka befogenheter skulle kommunerna ha i dag om vi hade behållit den gamla kommunstrukturen med cirka 1000 kommuner?

Sören Häggroth, tidigare statssekreterare i Finansdepartementet med ansvar för kommunernas ekonomi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KommunerKommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev