Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Kommunerna slår larm om assistansen

Publicerad: 7 december 2016, 23:15

404 personer färre får statlig assistans jämfört med för ett år sedan.

Foto: Hasse Holmberg/TT

I takt med att Försäkringskassan säger nej till personlig assistans för att leva upp till regeringens sparkrav vältras kostnader över på kommunerna. Nu växer protesterna – flera kommuner kräver att regeringen tänker om.


Det var i regleringsbrevet för budgetår 2016 som regeringen krävde att Försäkringskassan ska bryta utvecklingen av antalet timmar inom personlig assistans för funktionsnedsatta – en verksamhet som kostade 30 miljarder kronor 2015.

Kravet har fått effekt. Med stöd i domar från Högsta förvaltningsdomstolen gör Försäkringskassan hårdare bedömningar än tidigare – och ett tydligt brott i trenden med ständiga kostnadsökningar är ett faktum.

Antalet berättigade hos Försäkringskassan har minskat med 404 personer till och med november i år jämfört med i fjol. Om trenden fortsätter kommer uppemot 450 färre att ha statligt beviljadassistans när året är slut. 70 procent får avslag på nyansökningar, jämfört med 30 procent för tio år sedan.

Det har bidragit till att det totala antalet beviljade timmar har sjunkit med 2 procent till och med oktober, vilket sänker Försäkringskassans kostnader med runt 700 miljoner kronor, exklusive uppräkning av schablonbeloppet för en assistanstimme.

Men en besparing  för staten är inte nödvändigtvis detsamma för samhället.

När Försäkringskassan minskar antalet berättigade och trycker ner timmarna får kommunerna ofta rycka in i stället. Ibland också med tjänster som hemtjänst och boendeplatser – till stora merkostnader.

– De flesta som tas bort från Försäkringskassan får assistans eller andra LSS-insatser i kommunerna, säger säger Peter Sjöquist, ekonom på SKL.

Problemet är att de hjälpberättigade i praktiken ofta har lika stort behov som tidigare. Sänkningen som Försäkringskassan beslutat om kan baseras på att olika insatser, som sondmatning, i vissa fall inte längre räknas som ett grundläggande behov inom ramen  för statlig assistans. Då riskerar i stället kommunernas kostnader att öka.

Samtidigt går den kommunalt utförda assistansen redan back med i snitt 10 procent per år, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Försäkringskassans agerande väcker missnöje i kommunerna. Till exempel har S-toppar i Kalmar läns kommuner skrivit ett protestbrev till barn- äldre-, och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Ks-ordföranden Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna har också sänt en skrivelse till ministern, som påpekar det orimliga i dagens situation.

– Vi är oroliga för ökande kostnader,  att det går för långsamt att ta tag i problemet och att människor får lida, säger Jimmy Jansson.

Kommunförbundet Stock­holms län påpekar i ett brev till socialdepartementet att det sker en ”kostnadsövervältring som strider mot finansieringsprincipen”. Av brevet framgår att Stockholms stad har 25 fall där Försäkringskassan har dragit in assistans och kommunen har fått ta över, till en ny kostnad på 10 miljoner per år.

Nynäshamn har merkostnader på nästan 7 miljoner per år.

– Det är en gedigen kostnadsökning för oss som inte är finansierad. Vi försätts i en svår situation, säger Patrik Isestad (S), kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn och fortsätter:

– Det är inte okej att kommuner används som rege­ringens budgetregulator. Indragningar av assistans skapar personliga tragedier och tvingar medborgare att gå på knäna. Vi säger stopp.

I Krokom funderar Malin Bergman (C), ordförande i socialnämnden, på en skrivelse till departementet.

– Vi har fyra personer som har blivit av med sin assistans hos Försäkringskassan, som kostar kommunen 4,3 miljoner i oplanerade kostnader  vilket stjälper vår budget.

Kommunernas assistanskostnader har vuxit oproportionellt i flera år. Mellan 2010 och 2015 handlar det om en ökning på 62 procent, att jämföra med en total kostnadsökning för LSS-insatser på 27 procent.

Av de 30 miljarder kronor som Försäkringskassans beviljade assistans kostade förra året stod kommunerna för 5 miljarder, vilket är kostnaden för de 20 första timmarna. Till det kom 4 300 individer med kommunal assistans, i snitt mellan 40 och 45 timmar per vecka, som innebar en total kommunal assistansnota på 9,6 miljarder.

Om Försäkringskassan fortsätter att trycka ner antalet berättigade riskerar det att snabbt driva upp de kommunala kostnaderna.

– Vi har 18 ärenden som väntar och som kan trilla ner till oss. Får vi några av dem blir konsekvenserna förödande, säger Malin Bergman.

Socialdepartementet har tagit åt sig av kritiken. I en debattartikel i Dagens Nyheter 28/11 skriver socialministern att regleringsbrevet ska förtydligas till 2017. En kartläggning av kommunernas insatser planeras.

– Regeringen har aldrig bett Försäkringskassan att vara hårdare i bedömningarna. Det är inget regeringen kan ge order om, säger Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare hos socialministern, och fortsätter:

– Att Försäkringskassan ska följa de prejudicerande domar som kommit är ingenting regeringen styr över. Där­emot är det viktigt att regering och kommuner tar ett gemensamt ansvar.

Läs mer: Assistansbolagen tappar i lönsamhet

Torbjörn Carlbom, Reporter

Trendbrott

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/grafpdny.pdf

Klicka på bilden

Kommun och stat delar på ansvaret

Personlig assistans för personer med omfattande funktionsnedsättning regleras av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialförsäkringsbalken. Personlig assistans är en av nio LSS-insatser.

LSS infördes 1994 med det uttalade syftet att höja livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning.

Stöd söks från Försäkrings­kassan för så kallade grundläggande behov (hygien, av- och påklädning, måltider, kommunikation) som överstiger 20 timmar i veckan. Utöver det kan man söka utökad och dubbel assistans (hjälp av två assistenter samtidigt).

Bedöms de grundläggande behoven ligga under 20 tim­mar i veckan blir stödinsatserna kommunens ansvar och beslut. Kommunen finansierar alltid de 20 första timmarna.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News