Kommunerna behöver hjälp att lyckas med SFI

Det är en stor utmaning för Sveriges kommuner att ordna ett gott mottagande för alla nyanlända. En av de viktigaste faktorerna för att nyanlända ska komma in i samhället och in på arbetsmarknaden är att de lär sig det svenska språket.

Nyligen presenterade fackförbundet Unionen en rapport som visar att SFI-undervisningen i många fall är ineffektiv. Bidragande orsaker är att många kommuner har svårt att erbjuda yrkesanpassad SFI och att utbildningen inte anpassas efter elevernas kunskapsnivå. Det är dåligt för såväl individen som kommunen och hela samhället. Stora insatser har gjorts utifrån befintliga förutsättningar, men staten måste göra mer för att bistå kommunerna att lyckas med uppdraget.

Kristdemokraternas utgångspunkt för integrationspolitiken är att ge människor verktyg att kunna ta ansvar för sitt eget liv. Staten ska underlätta och skapa dessa förutsättningar – inte ta död på den egna drivkraften genom lång väntan och passivitet. Kristdemokraterna föreslår därför flera åtgärder för att nyanlända snabbare ska lära sig svenska språket, komma in på arbetsmarknaden och in i den svenska samhällsgemenskapen.

1. SFI-undervisning från dag ett. I många kommuner har väntetiderna varit alltför långa innan man får börja sin undervisning i svenska, på vissa håll upp till ett år. Värdefull tid går till spillo och därför föreslår vi integration från dag ett genom tillgång till, och skärpta krav på deltagande i, undervisning i svenska, samhällsorientering och arbete för att få bidrag. Vi vill även införa ”SFI med baby” så att nyanlända kvinnor kan komma bort från isolering och så snabbt som möjligt lära sig språket.

2. Bättre individanpassning och ökad nivåindelning. Förbättra undervisningen i svenska genom en individuell prestationsplan. För att få ut mesta möjliga av sina SFI-studier bör elever ha likvärdiga förkunskaper. Akademiskt utbildade ska undervisas utifrån sina förutsättningar och de som saknar utbildning utifrån sina. Det är en omöjlig uppgift även för den bästa pedagogen att ge adekvat undervisning annars.

3. Mer yrkesinriktad SFI-undervisning. Kombinera språkundervisning med arbete för en snabbare integrationsprocess. Yrkespraktiken bör i största möjliga mån anpassas efter individens tidigare yrkeserfarenheter. Vi vill skapa 18 000 nya yrkesvuxplatser utöver regeringens satsning och öka möjligheten att läsa SFI och yrkesutbildning parallellt.

4. Fler utbildningsmöjligheter. Många har vittnat om att det är svårt att kombinera SFI med yrkespraktik. Det är en låsning vi måste komma bort ifrån. Ett sätt är att utveckla undervisning och språkinlärning via webben. En sådan lösning skulle underlätta för utbildning även i kommuner som har svårt att rekrytera SFI-lärare. Vidare vill vi se fler och bättre SFI-anordnare som får ersättning utefter uppvisat resultat.

5. Utökad samverkan mellan kommuner. Eftersom kvaliteten på SFI-undervisningen varierar stort mellan olika kommuner bör kommuner i större grad samverka för en bättre undervisning. En större kommun har ibland lättare att rekrytera kompetens än en mindre. Vi har dock ett gemensamt mål, oavsett vilken kommun vi tillhör, att använda våra resurser så effektivt och samhällsnyttigt som möjligt.

Den tid man läser på SFI är avgörande. Lyckas vi inte kombinera språkundervisning med samhällsorientering och yrkespraktik på ett bättre sätt så ökar risken att människor hamnar i försörjningsstöd och utanförskap. Vi har allt att vinna på ett förbättringsarbete. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det slöseri att inte investera ytterligare i en språkundervisning som leder bort från utanförskap, inte rakt in i det.

Sofia Damm, integrationspolitisk talesperson (KD)

Jimmy Loord, utbildningspolitisk talesperson (KD)