Kommuner rustar för att hindra terrorn

Den 7 april förra året fick ortoped­kirurgen Joakim Nordahl på Cityakuten i centrala Stockholm larmet via en medarbetare som gått hem för dagen.

– När vi tittade ut såg vi stora hjulspår och oljeläckage och det låg skadade människor på gatan, berättar han.

Tillsammans med flera kollegor tog han akututrustningen och sprang ut. Jihadisten Rakhmat Akilov hade med en stulen lastbil mejat ned folk utmed Drottninggatan på en sträcka av 750 meter och kraschat in i glasväggarna i varuhuset Åhléns.

– Det var ju olika typer av skador. Några var uppenbarligen redan avlidna och i några fall hade räddningstjänsten påbörjat hjärt-lungräddning. Andra hade sårskador, frakturer och skallskador, beskriver han.

– Den uppgift man har är ju att hålla folk vid liv tills förstärkning kommer, så vi hjälpte dem tills ambulans kom, säger han.

Ett år har gått och det har skrivits en stor mängd utvärderingar av olika myndigheters insatser.

Fem personer miste livet. Fyra dog på plats eller i ambulansen, och ännu en person avled efter några dagar på sjukhus.

Kunde något ha gjorts annorlunda för att rädda dem?

– Alla gjorde sitt bästa, men som enskild person vid en så komplex händelse är det svårt att avgöra om något skulle ha gjorts på annat sätt, säger Joakim Nordahl.

För många kommuner blev dådet en väckarklocka. Sverige har fortfarande en förhöjd terrorhotnivå. Det innebär att det finns risk för ett nytt attentat, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Liksom i fjol är risken främst att en enskild gärningsman eller en liten grupp av våldsbejakande extremister slår till.

Dagens Samhälle har frågat landets 50 största kommuner om de har vidtagit några åtgärder under det senaste året. En del kommuner har gjort nya risk- och sårbarhetsanalyser, kopplade till terror. Andra har skaffat fler ordningsvakter och ansökt om ökad kameraövervakning.

En rad kommuner har också dragit i gång arbete mot våldsbejakande extremism, exempelvis Nacka, Sollentuna och Katrineholm.

Samtidigt har stort fokus legat på att stoppa nya fordonsattacker. För några veckor sedan kom Trafikanalys med en rapport om hur risken för ”terrorkörningar” kan minskas.

Vad är viktigast att göra för att minska risken för liknande dåd?

– Att se till att fordonet inte kommer i väg, det vill säga att minska möjligheterna att det stjäls eller hyrs ut. Därefter kommer detta med fysiska fordonshinder, säger Pia Bergdahl, utredare på Trafikanalys.

Det finns också olika tekniska möjligheter som skulle kunna hejda fordon i städer. Ett exempel är Geofencing, virtuella staket som gör att endast tillåtna fordon kan köra inom ett geografiskt område

– Men det ligger längre fram i tiden, säger Pia Bergdahl.

Av landets mest folkrika städer har Stockholm och Malmö kommit längst i förberedelserna, medan Göteborg släpar efter.

I huvudstaden har det installerats nya, större betonglejon på Drottninggatan. Syftet är att försvåra framkomligheten. De väger fyra ton, medan de som sveptes bort under Akilovs vansinnesfärd hade en vikt på 900 kilo.

När alla 20 nya jättelejon är på plats kommer det att finnas totalt 94 betonghinder på den centrala gågatan. Och även på andra platser i inner- och ytterstaden finns det betonglejon utsatta.

I Malmö har man installerat fjärrstyrda pollare, bland annat vid Stortorget, efter att man tillsammans med polisen inventerat potentiella terroristmål.

Göteborg har liknande planer, men här går arbetet långsammare.

– Vi har installerat tillfälliga betonghinder, utsmyckade med mosaik, i ena änden på gågatorna Kungsgatan, Fredsgatan och Korsgatan, säger Magnus Jäderberg, ansvarig för området näringslivstransporter på Trafikkontoret i Göteborg.

Tanken är att de ska ersättas av fasta granitstolpar, och Trafikkontoret planerar även att sätta ut höj- och sänkbara pollare vid vissa infarter till gågator.

– Arbetet drar ut lite på tiden, men det är en viktig fråga. Vi skulle nog kunnat hantera den lite snabbare med tanke på att människor farit illa på andra platser, säger Magnus Jäderberg.

Göteborgs trafiknämnd väntas anta ett inriktningsbeslut inom ett par veckor. När den nya lösningen kan vara på plats är dock oklart, enligt Mattias Junemo, enhetschef på Trafikkontoret.

Också en mellanstor kommun som Borås har placerat ut fysiska hinder under 2017, men de planerades redan efter fordonsattackerna i Nice, Berlin och London.

– Vi gjorde en förstudie för att säkra stadens gator och torg redan innan Drottninggatan. Bland annat för att skydda evenemanget Sommartorsdagar, då vi har vi tusentals åskådare i publiken, säger Rangbar Abdulkarim Ali Mohammad, säkerhetschef i Borås.

Flera säkerhetschefer vill av säkerhetsskäl inte närmare berätta om vilka åtgärder man vidtagit för att öka skyddet mot terror­attacker.

Johan Kallum, sKallum, säkerhetschef på Gotland, är en av dem.

Vilka tankar fick du efter dådet?

– När jag tänkte på vad man kunde göra mot Visby så dök Almedalsveckan snabbt upp som ett potentiellt mål, liksom gågatan.

Kommunen har förstärkt skyddet mot terror, säger han. Men exakt vad man gjort vill han alltså inte yppa.

– Men under Almedalsveckan i fjol kunde alla se att vi hade tillfälliga fysiska hinder utplacerade, säger Johan Kallum.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller på att ta fram en vägledning till kommunerna när det gäller fordonsattacker. I juni hoppas Erik Levander, handläggare på SKL, att den ska vara klar.

– De måste bedöma sin egen situation och fråga sig: ”Bör vi jobba med dessa frågor och vilka verktyg har vi att jobba med i kommunen?”, säger han.

Jonas Eriksson, handläggare på MSB, utreder risker och sårbarheter i offentliga miljöer på uppdrag av regeringen. Han undersöker om det bör finnas fler permanenta hinder i kommunerna. Rapporten kommer i slutet av maj.

Men redan nu står det klart att fast förankrade pollare är att föredra framför de mobila.

– Nedgrävda pollare är bättre eftersom de kan ta emot en större påverkan, mer energi, säger Jonas Eriksson.

Samtidigt måste varje kommun göra sin riskanalys. Nästa terrorattack kan se annorlunda ut.

– Vi måste vara medvetna om att terrorismen kan ändra karaktär. Men det måste samtidigt finnas en balans i de åtgärder vi utför, så att vi inte bygger våra städer som borgar.

I Västerås har man valt bort fordonshinder på två populära gångstråk. En orsak är att stadsbussar passerar där.

Men Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör i kommunen, anser att det är tämligen svårt att skydda sig mot ”slumpvisa angrepp”. Här gör man hellre riskanalyser varje vecka, i samarbete med en mängd berörda aktörer.

– Det räcker inte med att sätta upp betonghinder, hotbilden är mer komplex, säger han.

Mikael Lagergren påpekar, i likhet med flera andra kommunala säkerhetschefer, att al-Qaida i magasinet Inspire i höstas spred en vägledning om ”derail operations” i Europa. Det vill säga uppgifter hur tåg kan fås att spåra ur.

Hans Brun, analytiker på Försvarshög­skolan, poängterar att det är svårt att bygga bort risker med fysiska hinder.

– Ibland måste man göra det. Men det är ingen universallösning, säger han.

– På strategisk nivå måste man också prata om ideologin och hur extremistiska idéer sprids i samhället. Man måste lägga mer krut på att hantera problemet på sociala medier.

Monica Kleja