Kommuner larmar: Förläng statens ansvar

Dagens Samhälle har frågat alla Sveriges kommunstyrelseordförande hur de ser på sin kommuns mottagande av flyktingar/invandrare. 74 procent anser att deras kommun klarar en bra kvalitet och integration. 26 procent svarar att den inte gör det.

När kommuntopparna anger vilken statlig åtgärd som skulle betyda mest för att underlätta mottagandet får ett alternativ klart flest röster: Att det statliga ansvaret för etableringen av nyanlända blir längre än två år.

När frågan om kvaliteten i mottagandet ställdes under november i fjol svarade 69 procent att den var bra. Då sökte runt 10 000 personer i veckan asyl i Sverige och de många ensamkommande unga var kommunernas tuffaste uppgift.

Att tre av fyra ks-ordförande nu anser att mottagandet och integrationen håller bra kvalitet betyder inte att de inte brottas med problem. ”Vi ligger på gränsen” är en vanlig  kommentar.

Svårigheter som lyfts fram är brist på bostäder och lärare. Och, inte minst, den stora utmaningen att få de nyanlända i jobb. Många talar om att de klarar en god nivå ”efter omständigheterna”.

Liksom för ett år sedan är de moderata kommuntopparna mest bekymrade. 42 procent av dem anser nu att deras kommun inte klarar kvaliteten.

– Boendet är den svåra frågan. På grund av bostadsbrist har vi inte kunnat ta emot vår kvot. Det boende vi lyckats ordna är av tillfällig karaktär och därmed inte långsiktigt hållbart. Mottagandet i övrigt går bra, säger Leif Gripestam (M), kommunstyrelsens ordförande i Täby, som svarat att man inte klarar god kvalitet.

Han är en av de ks-ordförande som deklarerat att deras  kommun inte kan ta emot det antal nyanlända som tilldelas enligt den nya bosättningslagen. Den tvingar alla kommuner att ta emot nyanlända enligt ett så kallat kommuntal och har väckt kritik från M-styrda kommuner som förväntas öka sitt flyktingmottagande.

Bland de socialdemokratiska ks-ordförandena anser 78 procent att de klarar kvaliteten, 22 procent att de inte gör det. Detta trots att det i gruppen finns kommuner med ett förhållandevis stort mottagande som uppenbart kräver stora ansträngningar. Svaren i enkäten handlar troligen också om vilka politiska signaler man vill sända.

Södertälje är ett tydligt exempel. Kommunen har sedan länge ett stort flyktingmottagande. De allra flesta nyanlända bosätter sig på egen hand. Södertälje får inga anvisningar enligt den tvingande lagen, men tar emot runt 800 egenbosatta. Ändå svarar kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) att Södertälje klarar kvaliteten.

– Om jag lägger till ”ut­ifrån förutsättningarna” kan jag säga det. Vi är väldigt erfarna och krisar och panikar inte.

Hon driver hårt att ebo-lagen ska förändras. Idén är att kommunen ska godkänna den bostad en asylsökande väljer.

Högsby har i år det största mottagandet av nyanlända per invånare. Ks-ordföranden Stihna J Evertsson (C) konstaterar att kvaliteten på mottagandet inte är tillräcklig.

Problemen handlar bland annat om lärarbrist.

– Vi har väntetider för att börja på sfi och i grundskolan som är alldeles för långa, säger Stihna J Evertsson.

Hon framhåller samtidigt att de nyanlända innebär en stor möjlighet. Vikande befolkningstal har vänts till  en uppgång. Och de nya invånarna behövs, inte minst som arbetskraft i  exempelvis äldre­omsorgen. Så Högsby kämpar för att klara mottagandet.

– Vi vill så det värker, som Stihna J Evertsson uttrycker det.

Bland Centerns ks-ordförande svarar hela 81 procent att de klarar ett mottagande med bra kvalitet.

Kommuntoppars kritik mot ebo-lagen och bosättnings­lagen har fått mycket medie­utrymme. Men när Dagens Samhälle frågar om vilken statlig åtgärd som mest skulle underlätta mottagandet av nyanlända vinner en annan fråga klart. 29 procent väljer alternativet ”att det statliga ansvaret för etableringen av nyanlända blir längre än två år”.

Statens ansvar för nyanlända varar under de två år som de har en så kallad etableringsplan. Arbetsförmedlingen ska förbereda dem för arbete eller studier och Försäkringskassan betalar ut bidrag. Men 90 dagar efter etableringstidens slut är det endast en tredjedel av de nyanlända som jobbar eller studerar.

Oron för att kommunernas kostnader för försörjningsstöd kommer att öka framöver är tydlig i enkäten och många anser att tiden då staten tar det ekonomiska ansvaret för de nyanlända bör dubblas. Minst.

– Vi börjar få över fler och fler med uppehållstillstånd till vårt försörjningsstöd. Det är helt omöjligt att klara en etableringstid på två år för lågutbildade och analfabeter. Här måste staten ta ett ansvar! säger Roland Åkesson (C) i Mönsterås.

– Staten måste ta ansvar för längre tid. Uppemot fem år kan behövas, anser Sara Rudolfsson (S) i Olofström.

Även när det gäller frågan om önskad statlig åtgärd skiljer sig S och M åt rejält. 35 procent av moderaterna vill ha lägre takt när det gäller anvisningar enligt bosättningslagen. 23 procent ser helst förenklade byggregler.

– Den nuvarande takten är omöjlig att möta. Lagstiftningen inom PBL och LOU krockar med bosättningslagen. Oförståelsen från regeringen är total. I Migrations­överenskommelsen ingick att effektuera lättnader för kommunerna. Så har inte skett. Lagen har därmed förlorat sin legitimitet, anser Leif Gripestam (M).

Bland S-toppar vill hela 35 procent helst se ett förlängt statligt ansvar.

S har ett kongressbeslut på att ebo-lagen ska göras om. Men hittills har inget hänt. Att partiets lokala toppar rankar ebo näst högst av önskade statliga åtgärder indikerar att frågan blir het på S-kongressen i vår.

Läs mer: ”Vi har bestämt oss – två år är en rimlig tid just nu”

Johan Delby och Gustav Halth, Reporter resp researcher