Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Kommunal mark för miljarder

Publicerad: 20 december 2017, 20:00

Martin Trellman är ansvarig för den kommunala jordbruksmarken i Helsingborg där kommunen har valt att bedriva eget, ekologiskt jordbruk på en del av sin mark, istället för att arrendera ut den.

Nio av de tio kommuner som äger mest jordbruksmark tar mindre betalt än marknadspriset för arrenden. Det visar Dagens Samhälles granskning av hur mycket kommunerna tjänar på sin jordbruksmark.


Ämnen i artikeln:

KommunerEkonomiJordbruk

Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-inställningar.

Innehåll: https://datawrapper.dwcdn.net/86noJ/1/

Malmö stad är den kommun som äger mest jordbruksmark, 3 000 hektar åker och bete, och är också den kommun som har störst intäkter per hektar, 2 800 kronor.

– Det är högre än i andra kommuner, i Malmö finns det jordar som är 10 plus, säger Staffan Petersson, på Malmö stad som äger mycket bördiga jordar.

Det är stor skillnad på hur mycket kommunerna tjänar på sin jordbruksmark. Malmös arrenden ligger högst. Uppsalas ligger lägst 747 kronor per hektar.

Att arrendena skiljer sig åt mellan kommunerna beror främst på att marken är olika bördig. Det är naturligt att jordbruksmark i Skåne kostar två, tre gånger mer än i Mälardalen att arrendera.

Men det finns skillnader mellan kommunernas intäkter som är svårare att förklara. Kommunerna tycks vara olika bra på att förvalta sitt markinnehav ekonomiskt. Faktum är att nio av tio granskade kommuner, alla utom Göteborgs stad, har arrendeintäkter som ligger i genomsnitt på 60 procent av marknadspriset.

Det vanliga är att arrendet räknas upp med index, även om man sneglar på marknadspriset som både kan gå upp och ned.

– Vi tittar på det, men vi skriver inte om många arrenden, säger Martin Trellman, på Helsingborgs stad, som har 1 379 hektar jordbruksmark som får ut 30 procent av marknadsvärdet.

– Man ska ha klart för sig att mycket ligger innanför de stora vägarna. Och för arrendatorn är det ett osäkert arrende. Vi ligger hyfsat till marknadsmässigt, men vi ligger inte i topp.

Halmstad kommuns samlade arrendeintäkter ligger nästan lika lågt som Helsingborg stads. På den bättre jordbruksmarken tar Halmstad uppåt 3 000 kronor per hektar i arrende, och förstås mindre för mark som inte är lika bördig.

– Pengar är viktigt, det kommer man inte ifrån, men sedan är det viktigt med öppna landskap och att ytorna sköts på ett visst sätt, säger Niclas Simonsson på Halmstads kommun.

Att kommuner äger jordbruksmark beror på att kommunerna vill äga mark som kan komma att exploateras när staden växer. Det innebär i sin tur att marken kan behövas med kort varsel och att arrendatorerna får korta avtal. Det vanliga tycks vara är att kommuner arrenderar ut sin jordbruksmark utan besittningsskydd.

– Det är stenhårt, du får ett avtal som sträcker sig på nio månader, som inte är förlängningsbart, och det behöver inte sägas upp heller, säger Niclas Simonsson.

– Har du skött dig, följer föreskrifter och betalar arrendet, då är jordbruksmarken din nästa gång också att hyra.

Halmstad försöker informera så tidigt som möjligt inför exploatering. Och göra upp med lantbrukaren så att hen kan bruka någon del av marken även om det behöver göras arkeologiska utgrävningar.

– Vi dealar med dem så att det inte behöver stå orört hela året. Och så får de en arrendeavgift som troligtvis är noll i många fall.

En annan faktor som påverkar arrendena negativt är kommunernas krav på att marken ska brukas på ett visst sätt. Malmö är ett exempel på det. En stor del intäkterna kommer från mindre odlingsbara marker som Malmö äger i andra kommuner. Men medelarrendet för Malmö stads bästa jordar, 3 700 kronor per hektar ligger under de 4 100 kronor som är medel för arrenden på skånska slätten.

– Vi har ju rätt mycket restriktioner och många korta avtal, säger Staffan Petersson på Malmö stad.

Staden kräver hänsyn till både miljö och rekreation. Det får inte odlas intill bäckar och vattenhål. Inte vid fornlämningar. Gröna stråk för ridstigar ska lämnas. Alléer anläggs och dammar byggs, vilket påverkar ett rationellt lantbruk.

Dessutom kan förstås mark som ska exploateras behöva intrång i form av arkeologiska undersökningar som omöjliggör odling.

– Ibland så blir det lite sämre arronderingar och så vidare, och då får man anpassa arrendeavgiften efter det. Det är inte alla arrendatorer som tycker pilevallar är så kul, det påverkar dräneringen på sikt, säger Staffan Petersson.

Helsingborgs stad har för övrigt valt en ovanlig lösning när det gäller förvaltningen av sin jordbruksmark. På 400 hektar bedrivs ekologisk odling nära bebyggelse och naturreservat. Men inte av en arrendator, staden planerar jordbruket med rådgivning från Hushållningssällskapet. Det dagliga arbetet utförs av en upphandlad maskinstation.

– Det är möjligt att vi kanske får in lite mindre på det vi driver själva, det är svårt att säga, det är svårt att säga innan man vet hur EU-stöden landar in. Vi har fortfarande inte fått fullt ut för 2016.

Att driva lantbruket i egen regi har sina fördelar. Framförallt får kommunen den önskade ekologiska odlingen. Dessutom har kommunen maximal rådighet över marken.

– Vi kan anlägga en våtmark eller dra fram en cykelväg utan att behöva gå in och kompensera en arrendator för att vi gör ett markintrång och att vi fördärvar i hans växtodling, säger Martin Trellman.

Fakta: De tio största kommunala ägarna av jordbruksmark och deras arrendeintäkter 2016. Arrendepris 2016 på jordbruksmark inklusive gratisarrenden. Källa: Lantmäteriet, kommunerna, jordbruksverket.

Torbjörn Esping

20 miljarder skog och jordbruksmark

Enligt Lantmäteriet äger Sveriges kommuner och landsting 372 442 hektar skog och 75 697 hektar jordbruksmark. Dessutom kan innehav kontrolleras via bolag och stiftelser.

Det är svårt att värdesätta marken. Men om man värderar skogen som vanlig skog och till 40 000 kronor per hektar i medel blir den kommunala skogen värd nästan 14,9 miljarder kronor. Och med priser på 75 000 kronor för åkermarken och 30 000 kronor per hektar för betesmarken blir värdet 4,8 miljarder kronor. Kommuner och landsting äger alltså jordbruksmark och skog 19,7 miljarder kronor, värderad som vanlig skog och jord.

Ämnen i artikeln:

KommunerEkonomiJordbruk

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev