Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Karriärtjänster för lärarna blir tillfälliga

Publicerad: 4 november 2013, 09:25

En förstelärare får ett lyft på 5 000 kronor i månaden betalat av staten. Men arbetsgivarna har i de flesta fall valt att göra lönelyftet tillfälligt.

Foto: Lotta Härdelin/Scanpix

Av de 3 000 nya karriärtjänster som förstelärare, som utses i höst, blir endast 7 % fasta tjänster. För så vill arbetsgivarna ha det. Olika lärare ska lyftas för olika ändamål vid olika tidpunkter. Regeringens avsikt var att tjänsterna, som finansieras med statsbidrag, skulle bli permanenta.


SKOLAN. I våras ansökte kommunala och fristående huvudmän om statsbidrag för att inrätta cirka 3 800 karriär­tjänster i höst. För cirka 3 000 av de sökta tjänsterna har man gått vidare med planerna och kvitterat ut pengarna från Skolverket.

Det handlar nästan bara om tjänster som förstelärare, med ett lyft på 5 000 kronor i månaden betalat av staten. Bara 40 av tjänsterna är lektorstjänster, med ett påslag på 10 000 kronor i månaden.

Nu visar det sig att det nästan bara är tillfälliga jobb som förstelärare som reformen med karriärtjänster har gett. Olika lärare ska lyftas för olika ändamål vid olika tidpunkter, resonerar man. Bara 7 procent av tjänsterna, som får statsbidrag i år. är fasta. Enligt Ingela Gardner Sundström (M), ordförande i Sveriges Kommuners och Landstings förhandlingsdelegation, kan en förklaring vara den osäkerhet som finns om hur det blir med reformen och det statliga stödet i framtiden.

Men huvudmännens syn på karriärtjänsterna skiljer sig också från den regeringen gett uttryck för. Regeringen säger sig resa en karriärstege för lärare och avsikten är att det ska vara permanenta tjänster. Men i praktiken ser det ut att bli som en step up-övning på gymmet – upp och ner på ett enda trappsteg.

– En karriärtjänst kanske du har ett antal år, men det är inte självklart att du har den resten av ditt liv. Vi vill knyta lyftet till speciella utvecklingsinsatser på den enskilda skolan och ser det inte som en allmän löneuppflyttning, säger Ingela Gardner Sundström.

Att så få har inrättat lektorstjänster kan ha med lönestrukturen att göra. Ett problem är att lektorer skulle kunna få högre lön än rektor, om inte rektorerna också får högre lön. Men det är inte rektorerna som sätter hinder i vägen för fler lektorslyft, menar Skolledarförbundets ordförande Matz Nilsson.

– Nej, vi är glada att de får 10 000 kronor mer i månaden, men rektor måste ha högre lön. De är som en vd i ett företag.

Ingela Gardner Sundström vet inte hur kommunerna resonerat. Men kommunledningarna måste göra sig en bild av hur relationen mellan olika yrkesgrupper ska se ut lönemässigt, menar hon.

– Om man diskuterar att höja lärarlönerna på olika sätt är det naturligt nog att rektorslönerna följer med upp, säger Ingela Gardner Sundström.

Ett 20-tal kommuner och 63 procent av de fristående huvudmännen har inte ansökt om några pengar till förstelärare i år. Som vanligt är det företrädesvis mindre huvudmän som inte utnyttjar bidraget.

Enligt Skolverket missgynnas små kommuner systematiskt av regeringens statsbidrag till skolutveckling. I stället för att minska skillnaderna bidrar de till att öka dem.

Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) tycker inte att regeringen kan skyllas för att en del, ofta mindre, huvudmän inte utnyttjar statsbidragen. Som till exempelvis förstelärare.

– Många kommuner som är mindre och också har låga skolresultat skulle verkligen behöva förstelärarpengarna för att höja lönerna. Men vi kan ju inte ösa pengar över dem om de inte vill ha. De har ju en möjlighet att söka, så från vår sida missgynnar det inte, säger Jan Björklund.

Åse Lo Skarsgård

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News