Jimmie Åkesson: Även svenskar behöver assimileras

Med stora opinionsframgångar i ryggen ger Jimmie Åkesson sin syn på kommunernas motstånd mot att öka sitt flyktingmottagande, på segregation, svenskhet, den ”oheliga alliansen mellan marxister och liberaler” och på sin egen kommunala plattform i Sölvesborg.

En av hans slutsatser är att svenskarna själva, helt vid sidan av det han kallar ”massinvandring”, har stor skuld i att vi i dag lever i ett splittrat samhälle.

– Också många svenskar skulle behöva utsättas för assimileringspolitik, framhåller han.

Vi sitter i Jimmie Åkessons arbetsrum i riksdagen. En svensk flagga på bordet. En inramad bild på väggen från partiledarens lunch med kungafamiljen efter inträdet i riksdagen. En mikrovågsugn inklämd i bokhyllan. Pressekreteraren Linus Bylund sitter med under intervjun.

Dagens Samhälle presenterade nyligen en enkät som visar att åtta av tio ledande kommunpolitiker inte vill öka den egna kommunens flyktingmottagande, trots de stora behoven.

Samtidigt anser var tredje moderat ordförande i kommunstyrelsen att Sverige bör ta emot färre flyktingar än i dag.

Ett kommunalt uppror som leder till en mer restriktiv svensk flykting- och invandringspolitik? Nej, det tror inte Jimmie Åkesson.

– Jag har stor förståelse för de kommunala reaktionerna. Hela asylsystemet håller ju på att kollapsa.

– Men någon förändring av invandringspolitiken är inte på väg, även om Tobias Billström börjat prata om volymer. Fredrik Reinfeldt är ganska extrem när det gäller invandringsfrågan. Han sänder ofta signalen att han är väldigt invandringsliberal. Han tror väldigt starkt på det här med stor invandring och det här splittrade samhället.

Jimmie Åkesson ser en tydlig ideologisk konflikt mellan mer konservativa moderater och en mer Reinfeldt-liberal ådra. Att partiet tillsatt en migrationspolitisk arbetsgrupp är inte alls konstigt, tycker han.

– Självklart måste Moderaterna göra någonting när de under en längre tid sett en ström av väljare gå till oss och när Bo Frank och and­ra ledande moderater går ut och säger att nu måste politiken förändras.

– Reinfeldt är väldigt medveten om att det finns en opinion både bland befolkningen i allmänhet och inom det egna partiet som han måste hålla på mattan. Men det man nu gör är mest till för att stilla den interna opinionen.

Jimmie Åkesson konstaterar att svaren på Dagens Samhälles enkätfrågor till kommunpolitikerna kan sammanfattas i: Not in my back yard!

– Man värnar det lilla lokala intresset och ser problemen på sin egen bakgård men saknar helhetssyn – medan staten blundar för problemen i de enskilda kommunerna och för att massinvandringen medför att det växer fram parallella samhällen.

Jimmie Åkesson är själv kommunpolitiker i Sölvesborg sedan 14 år, den enda i skaran av partiledare som också är lokal gruppledare i fullmäktige. Sverigedemokraterna är tredje största parti i Sölvesborg med 11,7 procent.

Kommunen har ett avtal om att ta emot 30 flyktingar om året. I praktiken har det bara kommit ett tiotal om året de senaste åren.

I en kommuntabell över faktiskt flyktingmottagande per invånare mellan 2005 och 2011 hamnar Sölvesborg på 210:e plats. Kommunstyrelsens ordförande Helene Björklund (S) betecknar det låga mottagandet som ”pinsamt”. ”Vi har inte de bekymmer som Jimmie brukar tala om”, säger hon.

Men Sverigedemokraterna vill säga upp avtalet med Migrationsverket. Varför?

– Det spelar ingen roll om det bara kommer tio på ett år, säger Jimmie Åkesson. Det blir ändå två–tre familjer, alla hamnar i samma bostadsområde, ofta i samma trappuppgång och under fem–tio år blir det ett antal hun­dra. Och så skapas det här parallella samhället i alla fall.

– Samtidigt är det viktigt att också ha det nationella perspektivet och att kommunerna sänder signaler.

Har du själv vänner med invandrar­bakgrund?

– Ja, det har jag. Men det är ju människor som kommit från Finland, Ungern, Rumänien – människor som levt väldigt länge i Sverige.

Inga vänner med irakisk eller afghansk bakgrund?

– Nej, det är inte alls något naturligt inslag i min vardag. Det finns rätt många med somalisk bakgrund i Sölvesborg, men jag har ingen naturlig plattform för att prata med dem.

Jimmie Åkesson talar lyriskt om att ha kvar en fot i den lokala politiken, om hur ”fantastiskt skönt” det är att kunna gå från den abstrakta rikspolitiska världen och ”prata om konkreta handfasta frågor som påverkar vanliga människor”.

Och påverka tycker Jimmie Åkesson att hans parti kunnat göra i kommunpolitiken, trots att inget styrande parti ingått något formellt samarbete med Sverigedemokraterna.

Målet efter valet 2014 är att i rikspolitiken få en faktisk vågmästarposition som neutraliserar Miljöpartiets nyckelroll, och att i kommunerna ingå i styrande koalitioner på ett antal platser, i första hand i Skåne och Blekinge.

Jimmie Åkesson kommer själv att ställa upp både i riksdagsvalet och i kommunvalet också 2014.

Du har sagt att ni har haft tokstollar och rättshaverister bland era kommunpolitiker och uteslutit medlemmar. Är de borta nu?

– De där människorna finns ju i alla partier – tokstollar, rasister, kommunister och extremister.

Har det varit en överrepresentation hos er?

– Problemen för oss har kommit dels genom att vi lyfter invandringsfrågan, som tyvärr lockar en del extremister som vi inte vill ha att göra med, dels genom att vi drabbas av en mediebild av vårt parti som är en vrångbild. Vi har utmålats som något som passar de här människorna fast vi i själva verket inte gjort det.

Ni vill minska flyktingmottagandet. Hur ska det gå till?

– Det är flera delar, men framför allt handlar det om att vi måste få en minskad asylström och att vi måste sända ut signaler om att vi skärper bedömningarna. Det gjorde Danmark och asyltrycket kunde minskas ganska radikalt under kort tid. Det är ett första steg.

Om du tittar på tv och ser bilderna från Syrien, vad tänker du då, vilka signaler ska vi sända till dem?

– Min utgångspunkt är att så många som möjligt ska hjälpas. Det gör vi inte genom dagens invandringspolitik. För varje krona som vi lägger på den skulle vi kunna hjälpa tio gånger så många i de flyktingläger där de allra flesta finns.

Ni pratar om ”öppen svenskhet”. Vad betyder det?

– Att man ska kunna bli svensk även om man inte är infödd svensk.

Hur blir man svensk?

– Man måste assimileras i samhället. Men det går inte på en generation. Många som kom under 1960-talets arbetskraftsinvandring betraktar jag dock som helt assimilerade i dag.

Anser du att Sverige skulle kunna ta emot fler flyktingar om de anpassade sig snabbare?

– Det är en absurd hypotetisk diskussion. Numerären gör att det är omöjligt. Målet är ju ett konfliktfritt samhälle som är sammanhållet. Men det kan det aldrig bli när volymen är så stor, det blir bara ett tillflöde till utanförskap.

Du har sagt att den svenska identiteten är hotad? Hur?

– Massinvandringen är en del av det, men det handlar också om en allmän kulturradikal utveckling sedan decennier tillbaka. Vi är världens mest självföraktande folk, den mest typiska egenskapen är att vi förnekar vår egen existens.

– Det mest positiva man kan vara i dagens Sverige är osvensk. Hela den utveckling vi sett är byggd på något slags självförakt. Och det är ingen slump, det är en följd av den politik som förts.

Anser du att vi åstadkommit det här på egen hand, oberoende av vilka som kommit hit?

– Ja, jag tror att också många svenskar skulle behöva utsättas för assimileringspolitik. Svenskarna måste återvinna sin egen identitet och stolthet över att vara svensk.

Vilka är de svenska värden du pratar om?

– Vi har till exempel den eviga diskussionen om skolavslutningar, att de traditionella inslagen skulle kränka dem som inte tror på Gud. Det är jättetramsigt, det handlar ju för de allra flesta människor om att hålla traditioner vid liv. Och vi har samma diskussion om adventsljusstakar på äldreboenden. Det här är tecken på att vi är beredda att ge avkall på grundläggande värderingar som vi upplever som svenska.

– Vi är extremt ängsliga med vår identitet. Vi är beredda att ge avkall på saker för att det ställs krav på oss från den muslimska världen. Vi svenskar är så självutplånande att det är risk att vi tycker att alla andra är mycket bättre.

I ditt jultal hävdade du att ”det finns krafter som mer än gärna ser att själva kärnan i våra traditioner urholkas…”. Vad är det för krafter?

– Det finns en ohelig allians mellan liberaler och marxister, där liberalerna tycker att det är viktigare med konsumism och kapitalism än med nationell identitet och marxisterna anser att den nationella identiteten står i vägen för klassidentitet, klasskamp och arbetarklassens uppror mot borgerskapet. De förenas i ett gemensamt förakt för den nationella identiteten.

Var Sverige ett bättre land på 1970-talet?

– Folkhemstanken är något som verkligen tilltalar mig, det känns som att alla gett upp den. Jag förstår inte att socialdemokratin gjort det. Kärnan i folkhemstanken är sammanhållning, att vi bygger något tillsammans. Det var det som gjorde att det fanns en legitimitet och acceptans för de gigantiska sociala reformerna i Sverige.

– Nu har det svenska samhället splittrats – genom internationaliseringen, genom massinvandringen och genom att marxister och liberaler tagit över och övergett den socialkonservatism som genomsyrade alla partier före 1968.

Anser du att invandring kan berika Sverige?

– Ja, invandring kan vara väldigt berikande. Det finns massor av exempel på enskilda invandrare som bidragit jättemycket till svenskt näringsliv och svenskt kulturliv, det skulle jag aldrig förringa.

– Problemet är att det överskuggas av den sentida massinvandringen av människor som inte är här för att tillföra något, utan för att de behöver skydd eller, vilket jag tror gäller i de flesta fall, vill ha ett bättre liv.

Är inte deras ambition att tillföra något?

– Det är möjligt, men framför allt vill de ha ett bättre liv. Och det finns det inga förutsättningar för, de kommer hit och hamnar i ett evigt utanförskap.

Du har skrivit att islam är det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget. Hur?

– Vi börjar få tillbaka närmast medeltida värderingar som vi i Sverige gjort upp med för länge sen, på grund av att den muslimska gruppen vuxit sig så stor och ställer krav på samhället och på en könssegregerad välfärd.

Kan man sammanfatta era resonemang om den svenska identiteten med ”bevara Sverige svenskt”?

– Nej, jag använder inte det uttrycket, det är en så befläckad devis.

Men rent innehållsmässigt är det väl en sammanfattning av ert budskap?

– Jag vill inte ta ansvar för ett sådant bagage, jag använder inte en sådan devis.

– Jag säger: Låt Sverige förbli Sverige!

Magnus Wrede, mw@dagenssamhalle.se
Johan Delby, jd@dagenssamhalle.se

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 7, 2013.

Johan Delby & Magnus Wrede, reportrar