Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Inget siffertrixande om tysk energiomställning

Nej, vi siffertrixade inte för att framställa den tyska energiomställningen som lyckad i sin helhet. Poängen var att lyfta fram EEG:s betydelse för att möjliggöra en utveckling som är nödvändig för att hantera klimatutmaningen, skriver professorerna Staffan Jacobsson och Volkmar Lauber i en slutreplik till Jasenko Selimovic (L).

Publicerad: 3 december 2015, 12:04

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EnergipolitikKlimatElproduktionVindkraftKärnkraftMiljöSubventioner

EU-parlamentarikern Jasenko Selimovic hävdar i sin replikvår artikel om tysk energiomställning att vi trixar med verkligheten genom att redovisa siffror enbart för elproduktion.

Självklart är det nödvändigt att ersätta de stora mängder fossila bränslen som används för värmeproduktion men att kalla vårt val att fokusera elproduktion för siffertrixande hedrar verkligen inte Selimovic.

Vår artikel var ett bidrag till den svenska debatten som fokuserar just elproduktion och handlade om logiken bakom det kontroversiella styrmedlet EEG 2000 som begränsades till elproduktionstekniker. I artikeln menade vi att Tyskland har uppnått målet att bryta en ond cirkel och stimulera en industriell dynamik för en rad elproduktionstekniker vilket har lett till att den samhällsekonomiska kostnaden för kolel nu är högre än för förnybar el.

Vi framställde således inte den tyska energiomställningen som lyckad i sin helhet utan betonade EEG:s betydelse för att möjliggöra en industriell och teknisk utveckling som är nödvändig för att hantera klimatutmaningen. Huruvida den tyska omställningen lyckas får vi vänta några årtionden med att utvärdera.

Den industriella dynamik som Tyskland starkt bidragit till har dock lett till att det nu finns en kapacitet att ersätta stora delar av resterande konventionellt genererad el. Om den genomsnittliga tyska produktionsökningen av förnybar el för 2009-2014 (14 TWh) fortsätter kommer inte bara kärnkraften utan även 75 procent av kolkraften kunna läggas ner inom 20 år (om efterfrågan på el inte ökar).

Naturligtvis kan man, som Selimovic, hävda att kärnkraften inte borde avvecklas men det får inte hindra att vi erkänner det stora bidrag som Tyskland, genom EEG, gett till vår förmåga att hantera klimat hotet från världens elproduktion. Att negligera detta, vilket Selimovic gör precis som många andra svenska debattörer, och i stället fokusera kärnkraftens avveckling är ännu ett exempel på det ”kärnkraftstrauma” som Anna Bergek och Staffan Jacobsson myntade för mer än 10 år sedan.

En stor del av Selimovic artikel handlar i stället om behovet av en energiunion, vilket vi håller med om. En union möjliggör ökad energisäkerhet, hantering av förnybara teknikers variabilitet och utnyttjande av olika länders komparativa fördelar.

Det är emellertid av stor vikt att en energiunion tillämpar en insiktsfull innovationspolitik som stimulerar en bred industriell och teknisk utveckling. En fördel med en union är att de kostnader som nödvändigtvis förknippas med en sådan utveckling kan fördelas över fler elkonsumenter. Detta är en lärdom från den tyska energiomställningen som Selimovic kan läsa om i vårt kapitel i boken The Triple Challenge: Europe in a New Age.

Staffan Jacobsson, professor, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

Volkmar Lauber, professor, Salzburgs universitet, Österrike

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev