Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

”Ingen räddningstjänst ska behöva läggas ned”

Sveriges invånare ska kunna känna sig trygga med att räddningstjänsten rycker ut när olyckan är framme. Därför måste risken minimeras för att en enda räddningstjänststation tvingas lägga ned. Det bästa sättet att göra detta på är att underlätta rekryteringen av framtidens beredskapsbrandmän.

Publicerad: 6 februari 2017, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Risken för att räddningstjänsten måste läggas ned på vissa orter är uppenbar.

Foto: Mikael Berglund, TT


Ämnen i artikeln:

RäddningstjänstenSKRKommunal

Räddningstjänsten i Sverige står inför stora förändringar. Färre människor bor på glesbygden, vilket har minskat rekryteringsunderlaget för räddningstjänsten på många orter runt om i landet. Det finns helt enkelt färre personer som kan bli en av de runt 10 000 beredskapsbrandmän som Sverige behöver. Risken för att räddningstjänsten måste läggas ned på vissa orter är i detta läge uppenbar.

Mot den bakgrunden förhandlade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal, tillsammans med Vision och Brandmännens Riksförbund (BRF), fram ett nytt avtal för räddningstjänstpersonal i beredskap under hösten. Den absolut viktigaste prioriteringen var att förändra strukturen i avtalet så att det ska bli lättare för fler att bli beredskapsbrandmän.

I det nya avtalet ges kommunerna ökade möjligheter att kombinationsanställa medarbetare som redan har en anställning i kommunen, exempelvis inom äldreomsorgen eller sjukvården. Det ökar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera medarbetare även från andra yrkesgrupper, samt bemanna och planera beredskapskårernas verksamhet. De breddade rekryteringsmöjligheterna kan i förlängningen också leda till ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten.

Fördelarna för arbetstagarna är också uppenbara. Det nya avtalet underlättar möjligheten att vara beredskapsman på enstaka dagar, kvällar och helger. Inte enbart per vecka, som situationen vanligtvis sett ut. Det betyder att fler kan kombinera en huvudanställning med en anställning som beredskapsbrandman. Utöver detta har ersättningsnivåerna och det totala avtalsvärdet höjts.

Sveriges regering har insett vikten av att det finns en fungerande rekryteringsbas för räddningstjänst i beredskap. Inrikesminister Anders Ygeman kommer att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera situationen och föreslå åtgärder för att förbättra kommunernas förutsättningar att bedriva en effektiv och förebyggande räddningstjänst. Frågor rörande rekrytering av deltidsanställda brandmän kommer att vara en väsentlig del av uppdraget, slog Ygeman fast i en interpellationsdebatt i riksdagen den 27 januari.

SKL och Kommunal välkomnar inrikesministerns utredning. Vi är övertygade om att Ygeman och regeringen kommer att dela vår uppfattning om att räddningstjänstens viktigaste fråga just nu är att underlätta rekryteringen av beredskapsbrandmän.

Som parter på arbetsmarknaden har vi tagit vårt ansvar. Vi har genomfört nödvändiga förändringar i avtalet för räddningstjänstpersonal i beredskap. Fler invånare på mindre orter har getts ökade möjligheter att söka sig till räddningstjänsten.

Det gemensamma målet är att förbättra villkoren för alla som vill vara beredskapsbrandmän och därmed underlätta rekryteringen. Ingen räddningstjänststation ska behöva läggas ned i Sverige.

Lena Micko, ordförande (S) Sveriges Kommuner och Landsting

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal

Anders Knape, vice ordförande (M) Sveriges Kommuner och Landsting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News