Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Inför Komvux-peng för rättvis vuxenutbildning!

En rättighet till Komvux måste också motsvaras av en skyldighet att tillhandahålla det, skriver Almega och pläderar för införandet av en Komvux-peng.

Publicerad: 7 september 2015, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Aida Hadzialic presenterade regeringens Komvuxsatsning nyligen.

Foto: Rickard Kilström/Kontinen


Ämnen i artikeln:

KomvuxGymnasieutbildningFinansieringsformerVälfärdstjänsterSFIVuxenutbildning

Regeringen har i dagarna lanserat nya satsningar på vuxenutbildning. Almega välkomnar att möjligheten att läsa på Komvux blir en rättighet. Något vi föreslog redan i början av året. I dag finns en ojämn regional tillgång till vuxenutbildning, vilket skapar orättvisor både för enskilda och försvårar företagens kompetensförsörjning.

Om det införs en rättighet till Komvux så måste politiken också ansvara för skyldigheten att tillhandahålla det. Här skulle införandet av en nationell Komvux-peng bidra till ökad effektivitet och flexibilitet.

Komvux och svenska för invandrare uppgår varje år till c:a 8 miljarder. Men utbildningen står inför flera utmaningar och förändringar.

SFI upphör som egen skolform och går in i Komvux. Under de senaste åren har antalet SFI-elever ökat från 50 000 till 150 000 personer. Att klara den ökningen handlar inte bara om att tillföra mer resurser, utan att också att utföra utbildningen mer effektivt.

En annan utmaning är att andelen kortutbildade utlandsfödda ökar. Av de nyanlända har hälften högst förgymnasial utbildning. Totalt finns 270 000 utlandsfödda med högst förgymnasial utbildning som inte arbetar i Sverige. Men trots detta minskar platserna på grundläggande vuxenutbildning, vilket beror på att kostnaderna per elev ökat. Även här behövs effektivitetsreformer.

Därutöver finns vittnesmål om att finansieringen av Komvux brister. När politiker på nationell nivå tillför resurser förekommer det att enskilda kommuner drar ned på andra finansieringskällor till Komvux. Finansieringen behöver därför struktureras så att den säkert kommer den enskilde till del.

Att införa en nationell Komvux-peng skulle koppla finansieringen till den enskilda eleven. Personen skulle sedan kunna välja mellan olika utförare av utbildning, vilket fortfarande kan upphandlas med en regional förankring.

En sådan modell finns redan i Nacka kommun. De har med fri tillgång till Komvux, resultatuppföljda utförare och ett pengsystem i en valfrihetsmodell nått goda resultat. I yrkesvux har 89 procent av deltagarna gått vidare till arbete eller andra studier. Kommunen når också kortutbildade utlandsfödda i högre utsträckning än andra kommuner i regionen.

I Australien finns liknande modeller för språkutbildning. Landet har också infört en specialutbildning för kortutbildade med skriv- och läsförståelse och matematik. Denna utbildning tillhandahålls i en valfrihetsmodell där utförarna följs upp på resultat. Hela 60 procent går vidare till arbete eller studier.

Valfrihetsmodeller med tydlig resultatstyrning går hand i hand med rättigheter i utbildningssystem. Genom att börja betala efter resultat, inte bara progression, skulle kostnadseffektiviteten öka kraftigt. Vuxenutbildningens relevans för företagens kompetensförsörjning skulle därtill öka.

Regeringens satsning på att göra Komvux till en lika möjlighet för medborgarna oavsett kommun ger också ett ansvar för att säkerställa att det också förverkligas. En nationell Komvux-peng kan garantera att det löfte som utställs också kan bli verklighet.

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom Almega

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News