Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Hon vill sätta stopp för asylföretagare

Publicerad: 23 januari 2014, 00:15

Migrationsverkets mottagningschef Caroline Henjered tycker att Bert Karlsson gör ett bra jobb. Men hennes mål är att helt få bort de tillfälliga asylboendena och därmed hans marknad.


I fjol sökte 54 000 människor asyl i Sverige. Det är den högsta siffran sedan Balkankriget på 1990-talet. Inget slut tycks i sikte när det gäller den humanitära katastrofen i Syrien och prognosen för i år ligger på 60 000 asylsökande.

Migrationsverket har gått ifrån idén med stora förläggningar. Tanken är att de asylsökande ska bo i det som kallas permanenta boende, vanliga lägenheter på vanliga hyreskontrakt, ofta i allmännyttan.

Men när trycket blivit så stort som på sistone, under hösten kom det exempelvis stundtals 2 000 asylsökande i veckan, har inte de permanenta boendena räckt till på långa vägar.

Det har gjort att Migrationsverket tagit till allt fler tillfälliga boenden. Det kan handla om hotell, campingstugor eller vandrarhem. Etableringarna har ofta gått snabbt och kommunpolitiker och lokal opinion har ofta varit mycket kritisk. Kommunens uppgift blir ju bland annat att stå för skolplatser med mycket kort varsel.

Migrationsverket har också fått kritik för att vissa boenden hållit låg kvalitet. Caroline Henjered, chef för Migrationsverkets mottagningsverksamhet, hävdar att det nu blivit bättre.

– Vi har styrt upp kvalitetskraven betydligt hårdare i förfrågningsunderlagen.

Hon framhåller att det nu finns flera permanenta asylbostäder i kommunerna, men det räcker inte.

– Vi hänger inte med eftersom vi har för dålig utflyttning ur vårt system. Därför blir det fler och fler tillfälliga boenden.

I Migrationsverkets boenden är det tänkt att man ska bo endast när man är asylsökande. Men i dag finns hela 9 600 människor som har fått uppehållstillstånd, men som är kvar hos Migrationsverket. Det är den högsta siffran hittills.

Skälet är att de inte kan ordna boende på egen hand eller få en så kallad anvisningsplats i en kommun. Bostadsbrist och opinion i kommuner som redan tycker att de tagit stort ansvar sätter stopp.

Den stora efterfrågan på tillfälliga boenden har öppnat en marknad för entreprenörer som Bert Karlsson i Skara.

– Jag har stor respekt för Bert Karlsson, men jag har också stor respekt för kommunerna och deras kritik mot att vi går för fort fram när vi etablerar oss.

Hon beskriver Bert Karlsson som handelsresande i asylboenden och säger att han bygger ett imperium. Han har i dag fyra boenden och har lämnat in intresseanmälan om ytterligare ett 20-tal.

– Han vet att det här är en affärsidé. Han gör det bra och har ett engagemang, men jag vill ha ett helt annat system.

Du har inget emot Bert Karlsson, men du vill få bort den marknad han verkar på?

– Ja. Vi vill hitta samarbeten med kommunerna för att minimera antalet tillfälliga boenden så att kommunerna slipper snabba överraskningar.

Att Bert Karlsson skulle kunna starta ytterligare ett 20-tal håller Caroline Henjered inte för troligt.

– Men han har lämnat in intresseanmälningar och varje ska prövas. Och han vet hur han ska lägga anbuden.

Migrationsverket vill alltså minimera antalet tillfälliga asylboenden. En idé man skissar på är att kommunerna, förutom lägenheter, också skulle kunna tillhandahålla andra lokaler som kan användas vid toppar i asylsystemet. Det kan exempelvis handla om nedlagda äldreboenden eller andra kommunala lokaler.

Kommunerna skulle vara garanterade en summa pengar för att ha dem i beredskap och skulle vara mera beredda när det blir dags att använda dem.

LÄS HELA
• Granskningen, artiklarna om asylboendehanteringen inklusive listan över de kommuner där Bert Karlsson planerar att etablera sin asyljätte, publiceras i sin helhet i tidningen Dagens Samhälle nr 3/2014.
• Ladda ned tidningen här eller prova en gratisprenumeration här.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News