Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Höger-vänster skalan är inte längre lika viktig

Publicerad: 6 september 2017, 22:15

”Största svårigheten kan finnas internt i partierna, där finns en ’vi mot dom’-retorik”, menar Johan Wänström.

Blocköverskridande styren har mer än fördubblats efter 2014. Det finns också en ”smittoeffekt” – har en kommun prövat ligger det nära till hands att även grannkommunen testar, menar statsvetaren Johan Wänström


Johan Wänström är statsvetare på Cent­rum för kommunstrategiska studier. 2016 skrev han rapporten ”Att bryta mönster – vägar mot blocköverskridande samarbeten” åt Sveriges Kommuner och Landsting, byggd på intervjuer med politiker och tjänstemän.
– Efter nästa val finns mer robust statistik. Men förra perioden hade de blocköverskridande där S och M styrde högst överlevnadsgrad, säger han.

Han möter kommunfolk från östra Sverige i ett nätverk några gånger om året.
– Bilden är tydlig. Höger-vänsterskalan är inte alltid relevant. På riksplanet handlar det mycket om fördelningspolitik, men de flesta bidragssystem är statligt styrda. I kommunerna handlar det ofta om tillväxtfrågor, där har S och flera av de borgerliga en liknande inställning.
– Som i Norrköping där S-mittensstyret vill satsa på flygplatsen, men V och MP opponerar starkast.

Han har sett en ”smittoeffekt” i det blocköverskridande där det finns två starka kluster, i Östergötland och Sörmland.
– Där är det mest påtagligt. Det började med ett S+M-styre i Vadstena 2002–2010. Sedan har flera grannkommuner tagit efter.
Största svårigheten kan finnas internt i partierna där man har en retorik som bygger på ”vi mot dom”.
– Överger man den för att samarbeta med fienden skapar det ofta förvirring bland gräsrötterna, menar Johan Wänström.

Tendensen är att V, MP och L har svårast att acceptera samarbeten även om de lokala variationerna är stora.
– De har inte samma tradition av att partipiskan viner. De vill kritisera och fortsätta diskussionen även när beslut är fattade. De regeringsbärande partierna, S och M, kan tycka det är jättejobbigt.

104 blocköverskridande styren i kommuner och landsting just nu. Och ännu fler nästa period?
– När det politiska landskapet förändras tror jag vi får fler. De stora partierna har möjligheten att välja vilka de vill samarbete med, och välja de där det blir minst bråk.
I Norrland finns en annan faktor.
– Där kan vi se att höger och vänster enats i sitt motstånd mot maktmonopolet S haft. I en liten kommun i Norrland är knappast frågan om privata utförare heller någon knäckfråga, säger han.

Janne Sundling, js@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News