Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Här är välfärden mest och minst privatiserad

Publicerad: 4 november 2015, 23:30

Moderat mästare. Leif Gripestam (M) i Täby har flest privata välfärdsalternativ i Sverige.

Foto: Jonas Ekströmer

84 procent av välfärden drivs i kommunal regi. 16 procent är privatiserad. I hög grad är privatiseringar ett Stockholmsfenomen. Moderata Täby har nästan hälften av sin välfärd utlagd. S-styrda Arvidsjaur har ”nolltolerans”. DS listar landets mest och minst privatiserade kommuner och landsting.


Ämnen i artikeln:

PrimärvårdOmsorgVälfärdSjukhusKommunerVinster i välfärden

Är kommunernas val mellan privata eller offentliga lösningar i välfärden främst en ideologisk fråga? Ja, utfallet av Dagens Samhälles sammanställning över privatiseringsgraden i kommuner och landsting 2010–2014 tyder på att politiska preferenser kommer före andra faktorer.

Sedan valet i fjol har flera kommuner skiftat majoritet. Men 95 procent (19 av 20) av de kommuner som fortfarande har högst andel privata utförare hade borgerligt styre 2010–2014. Under samma period hade 80 procent (16 av 20) av kommunerna med lägst andel externa alternativ vänsterstyre.

Det finns undantag från regeln. I det som kallats ”Röda Gävleborg” har landstinget (numera regionen) ökat andelen privata utförare med 34 procent 2010–2014. Att hälsovalet i primärvården gynnat de som startat i privat regi och att Bollnäs sjukhus drivs av Aleris, ser regionrådet som förklaringar till ökningen.

– Det är möjligt att jag kallas högersosse, men jag tycker det är bättre att vi har bra kontroll på skattekronorna än att vi bråkar om vem som har driften, säger Eva Lindberg (S), regionstyrelsens ordförande i Gävleborg.

Våren 2012 blev Bollnäs landets andra privat drivna akutsjukhus då vårdjätten Aleris tog över.

– I stället för att lägga ner sjukhuset valde vi annan regi med ett tydligt uppdrag från oss. Och det blev väldigt, väldigt bra. Vår egen verksamhet samarbetar dagligdags med Aleris, vi är inte konkurrenter.

– Vi ska inte vara så rädda för att prova andra lösningar, bara vi vet vad vi vill uppnå. Men privatiseringar för dess egen skull är heller inte bra, säger Eva Lindberg.

Landets mest privatiserade kommun är Täby i Stockholms län. Vid millennieskiftet år 2000 svarade de privata utförarna för 16 procent av verksamheten mot 49 procent i dag. Skiftet i Täby inleddes redan under tidigare ks-ordföranden, Filippa Reinfeldt (M). 2006 tog Leif Gripestam (M) över. Då svarade privata aktörer för 39 procent.

– Min uppfattning är att privata företag kan hitta lösningar som är effektivare i välfärdsverksamheter. De behöver till exempel inte oroa sig för lagen om offentlig upphandling. För mig är inget heligt i det kommunala bygget, säger Leif Gripestam (M), ks-ordförande i Täby.

Ändå kommer andelen privata verksamheter i Täby knappast att öka dramatiskt de kommande åren. Inom vård och omsorg är de privata redan dominerande liksom inom förskolan.

– En stor del av kommunens egen verksamhet finns inom skolan som ju inte upphandlas. Men när fler friskolor etablerar sig och fler ele­ver väljer dem ökar andelen. Fast det kommer att ske långsammare än tidigare. Och fortfarande går majoriteten av grundskoleeleverna i våra kommunala skolor som också är fantastiska, säger Leif Gripestam.

När de nu bygger en ny stadsdel – på gamla Täby Galopp – med 6 000 bostäder och 5 000 arbetsplatser vill han se att privata aktörer bygger och driver de 2–3 skolor som kommer att behövas i stadsdelen.

Säffle befinner sig just vid rikssnittet för privat verksamhet i kommunerna – 10 procent, men har ökat sin andel från 2 procent för fem år sedan.

– Vi har en lagom mix av privat och offentligt, tycker jag. Attendo driver ett ålderdomshem och kan tillföra oss nytänkande. Vi har en del friskolor men de kommer ju av sig självt, säger Dag Rogne (C), kommunstyrelsens ordförande i Säffle.

Att de ändå ser ut att ha ökat rätt mycket beror på att det privata äldreboendet hamnade utanför i sammanställningen för första åren i femårsperioden. Dag Rogne känner också en tveksamhet inför att öka andelen privata lösningar:

– Nackdelen är att vi då låser oss i fleråriga avtal med fast avgift. I egen regi kan vi lättare göra omprioriteringar, säger han.

Minst andel privat verksamhet har Arvidsjaur. Där har andelen minskat från 4 procent till noll.

– Det stämmer nog. Det jag vet vi har haft privat är slamtömning och personliga assi­stenter. Sedan var det ett privat förskoleföretag som ville etablera sig. Men det hörde aldrig av sig något mer, säger Lotta Åman (S), ks-ordförande i Arvidsjaur.

Hållningen till privata välfärdsverksamheter är praktisk, men också ideologisk, menar hon.

– Som socialdemokrat anser jag att vård, skola och omsorg inte ska ske i privat regi.

Men med ett kärvt ekonomiskt läge och en nettoutflyttning på 104 personer utesluter hon inte något inför den kommande budgetprocessen.

– Som liten kommun får vi titta på allt, vi måste vända på varenda sten. Men innan budgetarbetet är klart vet vi inte hur utfallet ser ut, säger Lotta Åman.

Att en hög andel privata aktörer är ett storstadsfenomen håller Leif Gripestam med om.

– Vi var tidigast ute. I Täby har vi moderater styrt sedan privata alternativ blev möjliga 1992. De som anammade privata lösningar för 21 år sedan är de som kommit längst.

– Men även andra har gjort enorma framsteg på kort tid. Under åtta års alliansstyre byggdes Upplands Väsby om rejält, konstaterar Leif Gripestam.

Janne Sundling

Fakta

Kommunerna och landstingen som är mest respektive minst privatiserade.

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/privatisering.pdf

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev