Här är reformerna som får fler att jobba längre

Vi lever glädjande nog allt längre och kan lägga fler friska år till livet. Men det innebär också att med nuvarande system blir andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder mindre i förhållande till övriga åldersgrupper.

I pensionsgruppens principöverenskommelse som presenterades i dag föreslås en stegvis höjd pensionsålder. Pensionsöverenskommelsen är central för att trygga långsiktigt goda pensioner. Överenskommelsen ger också förbättringar för de ekonomiska mest utsatta äldre, vilket vi kristdemokrater arbetat för i många år.

Men att höja pensionsåldern är inte hela svaret på utmaningarna. Vi behöver också förlänga arbetslivet genom att bättre ta tillvara äldres kompentens, förbättra arbetsmiljön så att fler orkar och vill arbeta längre, göra det mer förmånligt att arbeta längre och anställa äldre, samt tidigarelägga ungas etablering, något som tyvärr inte diskuteras alls lika mycket.

I Kristdemokraternas budgetförslag återfinns flera förslag för att svara mot dessa behov.

￭ Vi föreslår att den särskilda löneskatten för äldre, som införts av regeringen, slopas. Skatten gör det dyrare att behålla en äldre person än tidigare, men eftersom personen istället går i pension syns det inte i arbetslöshetsstatistiken. När det istället blir billigare för arbetsgivare att anställa personer över 65 år ökar möjligheter för dessa att stanna kvar i arbetslivet. Det underlättar exempelvis för kommuner och landsting/regioner som vill behålla eller återanställa erfarna personer för att upprätthålla kompetens och bemanning inom vården, skolan och socialtjänsten.
￭ Äldre som arbetar ska få ett dubbelt jobbskatteavdrag redan från 64 års ålder, så att fler äldre upptäcker det ekonomiskt lönsamma i att stanna kvar lite längre i arbetslivet. Att en äldre person arbetar ett par år extra spelar stor roll för det gemensamma och för den egna pensionen. Ett par år extra kan innebära 10-20 procent bättre pension – och extra tusenlappar under tiden man jobbar.
￭ Utöka möjligheterna för äldre att få studiemedel, genom att höja åldersgränsen för studiemedel med tre år till 59 års ålder. För att fler ska kunna jobba längre, krävs också att fler äldre får möjlighet att byta spår i karriären. Därför bör möjligheten till studiemedel utökas för äldre. Det ökar flexibiliteten att studera och pröva något nytt i livet.

Det andra problemet är att inträdesåldern på arbetsmarknaden i Sverige är mycket sen. Enligt SCB ligger etableringsåldern idag så högt som vid 29 år, vilket är väsentligt högre jämfört med andra jämförbara länder.

Svenska studenter slutför samtidigt sina akademiska studier sent relativt jämförbara länder. 2014 var den genomsnittliga ålder då svenskar tar ut sin första kandidatexamen 28,1 år, att jämföra med OECD-snittet på 26,1 år eller Storbritanniens 23,5 år.

Dels är fenomenet med ”sabbatsår” mellan gymnasiestudier och akademiska studier vanligt och dels tar många studenter längre tid än nödvändigt på sig för att slutföra sina studier.

￭ Vi föreslår en studiemedelsreform som begränsar studiemedelsmöjligheten något för de som läser fristående kurser eller kortare program och förbättrar samma möjligheter för de som läser längre utbildningar.
￭ Vi föreslår en examensbonus för personer som tar ut en akademisk examen senast det år de fyller 25 år. Bonusen innebär två år med dubbelt jobbskatteavdrag därefter. Det ger incitament att lägga på ett extra krut med studierna, ta ut sin examen och etablera sig tidigare på arbetsmarknaden.

Tillsammans är detta viktiga svar på pensionsutmaningen. För den enskilde stärker det också ekonomin väsentligt.

Pensionsuppgörelsen är bra för Sverige och Sveriges pensionärer. Men för att ge fler möjlighet till en långsiktigt god privatekonomi behöver vi uppmuntra såväl tidigare etablering efter studier som starkare drivkrafter för äldre att stanna kvar ett antal år till på arbetsmarknaden. Därför krävs nu handlingskraft och konkreta reformer för att åstadkomma ett längre arbetsliv.

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)