Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Här är industrikrisens mest sårbara kommuner

Publicerad: 12 oktober 2016, 22:15

Effektiviseringar är redan ett faktum på SSAB:s anläggning i Oxelösund.

Foto: SSAB

På många orter skulle en kris för den största privata arbetsgivaren slå betydligt hårdare än i Kumla och Borås, visar DS granskning. Värst utsatt är Oxelösund där drygt fyra av tio jobbar på stålverket.


Medie­rubrikerna talar sitt tydliga språk. Ericssons neddragningar drabbar anläggningarna i Kumla och Borås, som tappar tusentals arbetstillfällen. Läget anses så svårt att regeringen tillsätter två samordnare för att reda ut situationen.

Men i Kumla jobbar bara 8 procent av dagbefolkningen på Ericsson och i Borås 2 procent. Det visar Dagens Samhälles analys av statistik från Statistiska centralbyrån.

71 kommuner är mer beroende av en enda stor, privat arbetsgivare, och i 49 kommuner står största företaget för 10 procent eller mer av alla jobb.

Med få undantag handlar det om mindre kommuner långt ifrån storstäder och med mångåriga industritraditioner, som Ludvika, Fagersta, Sandviken och Hofors. Flera är redan ekonomiskt pressade.

En kris inom framför allt stålindustrin skulle drabba hårt. 8 av de 20 mest beroende kommunerna har bolag som SSAB, Ovako, Seco och Outokumpu som största arbetsgivare. Papper och fordon är andra viktiga branscher på topplistan.

– Många orter lever farligt och är extremt sårbara för sparpaket hos företagen. Det finns få likvärdiga jobb i de här kommunerna. Folk skulle få flytta på sig, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Enligt IF Metall försvann över 160 000 industrijobb bara mellan 2000 och 2015. Totalt har 800 000 jobb gått upp i rök på 30 år. 1975 jobbade 35 procent av de sysselsatta inom industrin, enligt SCB. Nu är samma siffra 12 procent.

– Det är ett epokskifte. Vi går­ mot automatiserad produktion, tjänster och kunskap för att upprätthålla höga löner och välfärd, säger Lars Magnusson.

Utvecklingen är långsam, men fortgår trots högkonjunktur. I stort sett alla de 50 mest beroende kommunerna har sett andelen sysselsatta hos sin dominerande privata arbetsgivare minska, visade Dagens Samhälles granskning 2011.

För sex år sedan jobbade var tredje i Sandviken på Sandvik. Sedan dess har folk sagts upp och huvudkontoret flyttat till Stockholm, och andelen har sjunkit till 19 procent. I Skinnskatteberg jobbar var fjärde på ventilationsbolaget Systemair. Här slog krisen i Ukraina mot bolagets försäljning och andelen anställda sjönk.

– Vi fick veta tidigt när marknaden gick ner. System­air tar stort ansvar, medvetna om att de är en stor arbetsgivare. Var och varannan familj har någon som har sin försörjning från bolaget, säger kommunstyrelsens ordförande, Carina Sándor (L).

Carina Sándor (L).

– Det är otroligt sårbart för kommunen, och för oss är det viktigt med en bra relation till bolaget. Vi samarbetar nära och gör allt vi kan för att stötta. Och all heder åt dem som satsar i Skinnskatteberg trots att de finns i 49 länder.

Överlägset mest beroende av en arbetsgivare är sedan länge Oxelösund. Här jobbar nästan hälften av de sysselsatta på SSAB:s stålverk. En annan kommun på tio-i-topp-listan är Ludvika, där 21 procent är anställda på ABB.

Näst största ägare i ABB är den välkände finansprofilen Christer Gardell, som trycker på för att stycka upp koncernen. Hans intåg har lett till stora förändringar förr, i and­ra bolag.

– Vi följer utvecklingen i bolaget, men vi kan inte påverka vad ägarna hittar på, säger Leif Pettersson (S), kommunstyrelsens ordförande i Ludvika, själv tjänstledig från ABB.

– Vi vet vad det innebär att vara beroende. Vi lever mitt i bruksbältet, har sett andra orter går under och har redan tappat jobb i gruvnäringen genom åren.

Men kommunen planerar inte för ABB-neddragningar. Snarare försöker man att underlätta för bolaget att hitta kompetens och stötta underleverantörer.

– Vi försöker också att bredda vårt näringsliv, och vi har fått hit Spendrups som flyttade produktion från Vårberg i Stockholm till Grängesberg, säger Leif Pettersson.

Fler än Ludvika går i väntans tider. I Grums jobbar 24 procent på pappersbruket, som har präglat orten i decennier. Nu funderar ägaren Billerud Korsnäs på att investera i ny pappersmaskin för 4–6 miljarder kronor. Beslut fattas i december.

– Om de inte tar investeringsbeslutet blir jag orolig. Om de investerar är jag trygg. Då säkerställs jobben för lång tid framöver, säger Leif Haraldsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Grums.

– Vi har ingen plan B om bruket läggs ner. Vi tror inte att det händer, och det skulle i sådana fall bli en stor fråga för hela regionen.

För Lars Magnusson är det en självklarhet att utsatta kommuner skaffar sig beredskap för en omvandling som långsamt kostar industrijobb.

– I synnerhet gäller det kommuner beroende av företag som har produktion som kan flyttas eller automatiseras. Jag tror att alla är medvetna om riskerna, i teorin. Men att verkligen skapa ett diversifierat näringsliv är svårare, säger han.

Läs mer: Så minskade Olofström Volvoberoendet

Torbjörn Carlbom, Reporter

De mest sårbara kommunerna

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/pdfwebbtabellbild.pdf

Klicka på bilden och se hela listan.

Så gjorde vi
För att få fram kommunernas beroende av största privata arbetsgivare har Dagens Samhälle jämfört dagbefolkningen (de som jobbar i kommunen) med antalet anställda på största privata företaget. Som dagbefolkning räknas även de som pendlar in från andra kommuner, vilket också indikerar företagens betydelse för grannkommuner. I de flesta kommuner utanför storstäderna är skillnaden mellan dagbefolkning och nattbefolkning (de som bor i kommunen, men som kan jobba i en annan kommun) ganska liten. Metoden gör det möjligt att jämföra med Dagens Samhälles likartade granskning i nr 33/2011.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev