Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Här är bidragstagarna

Publicerad: 4 juli 2014, 09:21

Glöm medlemsavgifter. Det är skattebetalarna som betalar politiken. På fyra år har partierna kvitterat ut nästan fem miljarder i bidrag.


Medlemmar är bara till bekymmer, partierna har frigjort sig ekonomiskt, säger maktutredaren Olof Petersson. I stället har bidragsberoendet vuxit snabbt.

När de politiska partierna tumlar runt i Almedalen är det demokratins stöttepelare som har årlig julafton. Ett givet budskap är arbetslinjen. Själva lever de på bidrag. Närmare bestämt 4,5 miljarder kronor i skattepengar från stat, kommuner och landsting under mandatperioden, visar Dagens Samhälles sammanställning.

Förr levde de till stor del på medlemsavgifter. Men det var förr. Ekonomiskt sett är partierna i dag helt oberoende av sina medlemmar.

– De har blivit ämbetsverk i staten, som folkrörelser finns de inte längre, konstaterar statsvetaren och den tidigare maktutredaren Olof Petersson som studerat partiernas utveckling.

– Det är mycket bekvämare för dem, medlemmar är ju bara till besvär. Antalet medlemmar började minska när partistöden ökade, visar statsvetaren Magnus Hagevi i en studie. Partistödet har de senaste decennierna vuxit i betydligt snabbare takt än BNP.

Är partistödet problematiskt? Det finns positiva och negativa sidor, fastslår forskare som Dagens Samhälle pratat med. Det närmast totala bidragsberoendet är dock ett faktum. Liksom att kopplingen till civilsamhället blir allt svagare.

Den hårdaste kritiken kommer från konsulten Oscar Hjertqvist, som förra året stod bakom Timbrorapporten Det politiska bidragsberoendet.

– Partierna sitter själva och bestämmer sin egen ekonomiska framtid genom beslut i riksdagen, landstingen och kommunerna. Med det systemet blir driften att bränna pengar enorm!

– Att det får ske okontrollerat och villkorat, trots många fall av fusk särskilt bland ungdomsförbunden, är närmast surrealistiskt.

Oscar Hjertqvist pekar på att andra länder hittat ”en annan finansiell balans” mellan offentligt partistöd, medlemsavgifter och donationer.

– I Sverige har partiernas behov av att engagera och rekrytera medlemmar närmast försvunnit. Partistöden passiviserar.

Han exemplifierar med möten i MUF, Moderaternas ungdomsförbund, där de som serverade kafé var inhyrda av Manpower.  Men vad är alternativet till att leva på bidrag? Oscar Hjertqvist sticker ut hakan:

– Det går att åtminstone halvera dagens partistöd. Kostnaderna för att genomföra det demokratiska samtalet med väljarna är inte särskilt höga. Men partihögkvarter i Stockholms innerstad kanske man inte skulle ha råd med.

Men är det bättre med privata gåvor än offentliga bidrag?

– Jaa  ... Hur kan det bli värre? Visst, Ikea skulle kunna köpa två riksdagspartier. Men det skulle knappast gynna Ikea. Företag har mer nytta av att köpa PR-konsulter än partier. Med stor öppenhet och tydliga regler kring korruption tror Oscar Hjertqvist på en kombination av minskade bidrag och ökad andel medlemsavgifter, gåvor och insamlingar enligt amerikansk modell (”fund raising”). I rapporten ger han ett exempel på hur kraftigt minskade intäkter kan slå. 2002 gjorde Moderaterna sitt sämsta ta val sedan 1976. Partistödet (som delvis är knutet till mandat) minskade dramatiskt.

Katastrof? Nja, fyra år senare gjorde M sitt bästa val någonsin och erövrade regeringsmakten. Radikala besparingar hade gjorts, personal sagts upp, delar av partikansliet hyrts ut, varenda utgift setts över, Beatrice Ask hade bakat bullar.

”Det illustrerar att tesen om generöst partistöd som en förutsättning för aktiva partier inte är korrekt”, skriver Oscar Hjertqvist.

I sin rapport lyfter han fram några reformidéer: Tydligare regelverk för stödet och någon form av tillsynsmyndighet. En gräns för hur mycket pengar som får spenderas under

en valrörelse (det har Frankrike och Storbritannien). Omfördelning av stöd till demokratiska experiment utanför partiernas ramar. Krav på delfinansiering via andra intäktskällor. Trycket att på något sätt reglera hur partierna använder sina stödpengar ledde i våras till några förändringar, efter förslag från den senaste statliga demokratikommittén.

Trots uppåt 2 miljarder i lokalt partistöd har ingen kommun ställt krav på att partierna ska redovisa hur pengarna används, konstaterade utredarna.  Men från och med nu måste en skriftlig redovisning lämnas in till fullmäktige varje år.  En revisor ska granska redovisningen. Men några sanktioner om partierna struntar i att redovisa föreslås inte.

Och utredarna (utsedda av partierna) framhöll att mer detaljerade föreskrifter om hur partistödet bör användas inte är önskvärda. Partierna ”bör tillåtas maximal flexibilitet”.

Statsvetaren Olof Petersson har kritiserat att utredningens sammansättning inte var bredare och diskussionen öppnare.

– Politiker är ivriga att reglera allting. Men just för den del som gäller den egna verksamheten gör man undantag.

Läs mer i tidningen som du kan köpa här.

Drygt en miljard i bidrag

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/bidrag.grafik.pdf

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev