Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Guldkantade avtal för asylboenden

Publicerad: 5 oktober 2016, 22:15

Frånö asylboende, som har fått kritik för standarden, ägs av HK Partners och ligger i Kramfors.

Foto: Gunnar Stattin/Allehanda

För ett tiotal företag har asylboenden varit en extremt lönsam affär. De har gjort 20–48 procent i vinst på flyktingmottagandet, visar DS genomgång av boksluten för 2015. – Vi tar en stor risk, säger en delägare i det mest lönsamma företaget.


Förra året stod Migrationsverket under stark press att akut ordna boende åt 163 000 asylsökande som kom till Sverige. Då tog man till lösningar som inte överlevde när asylreglerna skärptes, som tältlägret i Revingehed eller avtal med rederier om att starta asylboenden på båtar.

– Ingen kunde förutse den enorma tillströmningen vi fick under 2015. Alla upphandlade asylboenden hade fullt. Men om ett år kan situationen vara den omvända, att anläggningar får avvecklas, säger Willis Åberg, chef för verksamhetsstöd på Mi­grationsverket.

Under 2015 köpte myndigheten platser på privata asylboenden för 2,6 miljarder kronor. En genomgång som Dagens Samhälle har gjort visar att flera bolag har gjort iögonfallande höga vinster.

I topp ligger HK Partners som har tre asylboenden i Kramfors kommun. De har sedan starten 2013 fram till sista augusti i år fakturerat Migrationsverket 80 miljoner kronor. På en omsättning på 30,5 miljoner gjorde de förra året ett rörelseresultat på 14,8 miljoner. Under bolagets första tre år har de haft ett rörelseresultat på i snitt 46 procent.

Björn Karlsson är styrelseledamot och delägare i HK Partners. Han förklarar bolagets stora vinster så här:

– Den enkla förklaringen är att vi har högre intäkter än kostnader. Men att ta sig in i branschen innebär risker. Det skrivs korta avtal som kan sägas upp med kort varsel. Vi har ställt i ordning och investerat i fastigheter, men förutsättningarna kan ändras snabbt. Om ett år kan vi stå med tre värdelösa fastigheter som ska avvecklas, säger han.

Björn Karlsson, HK Partners. Foto: Allehanda

Kramfors hade 1 september i år 1 268 asylsökande i kommunen.

– Efter ett antal incidenter bjöd vi in till dialogmöte med de tre företag som driver asylboenden. HK Partners utmärkte sig genom att inte ha någon bemanning efter kontorstid. Men jag upplever att de lyssnade och ändrade på det efteråt, säger Jan Sahlén (S), kommunstyrelsens ordförande i Kramfors.

– Fast med sådana siffror sticker de ut. En så hög vinstmarginal som de har kan man bara uppnå genom att dra ner på kvaliteten, främst då personalkostnaderna. Om det inte fungerar bra så slår det också mot oss som värdkommun, vi vill att de som kommer hit ska vilja bosätta sig här, säger han.

Rhode Örtenblad arbetar som asylsamordnare för Svenska kyrkan och är aktiv i Nordingrå flyktingråd där HK Partners har ett boende.

– Det har successivt blivit bättre, men det beror enbart på personalen på plats. Inte på företaget. De gör så lite som möjligt för att tjäna så mycket som möjligt, säger hon.

Olivlundens asylboende i Nordingrå skulle ha 144 platser, men har stundtals haft över 200 boende.

– Och det finns ett 30-tal barn där som helt saknar lekutrymmen. Vi i flyktingrådet erbjöd oss att samla in pengar och att ställa i ordning en lekplats. Men HK Partners sa nej, säger Rhode Örtenblad.

I sina korttidsavtal betalar Migrationsverket ett takpris på 199 kronor per person och dygn för boende med självhushåll. Om boendet också erbjuder mat är priset 324 kronor.

De 30 största företagen i Mi­grationsverkets upphandlingar under 2015 hade i genomsnitt 13,6 procent i rörelseresultat. Det motsvarar resultatnivån för mindre omsorgsbolag, enligt Dagens Samhälles jämförelse nyligen (nr 32/2016). Och det är den rimliga nivån, enligt branschens största aktör.

– Följer du avtalen och gör det bra så tjänar du lagom. Fuskar du så kan du tjäna mycket pengar. Och det finns lycksökare i branschen. Det rimliga är att ligga på marginaler på 10–15 procent, högst, säger Bert Karlsson, vars företag Jokarjo är i särklass störst i branschen med motsvarande 14 procent av alla asylplatser.

Jokarjos bokslut för 2015 är inte inlämnat ännu. Men under de åtta första månaderna i år betalade Migrationsverket ut 538 miljoner till bolaget, jämfört med 329 miljoner under hela 2015. Den stora ökningen beror på att Bert Karlsson numera är sin egen matleverantör.

– Vi tjänar på att vi har en egen matfabrik, Food Company, det skulle någon annan gjort på maten annars. Vi tjänar på att äga fastigheterna där några av våra boenden finns, men de kommer att ge oss kostnader när de sedan inte kan användas till asylboenden, säger Bert Karlsson.

I flera år har Migrationsverket gjort förnyade upphandlingar med företag som haft en anmärkningsvärt hög lönsamhet på att driva asylboenden. Och i en granskning från i somras riktade Riks­revisionen kritik mot hur kontrollen av både kvalitet och ekonomi sköts i upphandlingarna av asylboenden.

”Det finns  … en risk att leverantörer som medvetet inte uppfyller ställda krav kan få teckna avtal och fortsätta driva boenden trots uppdagade problem”, skrev Riksrevisionen.

– Vi hade inte samma tid att kvalitetssäkra under 2015. Vi förändrade kraven utifrån de enorma behoven, vi kunde inte ställa asylsökande på gatan. Nu har vi en situation där vi kan kvalitetssäkra mer och ställer ganska tuffa krav, säger Willis Åberg.

I år kommer marknaden för asylboenden att passera 5 miljarder kronor i omsättning. Men den krymper sedan i takt med att antalet nya asylsökande minskat kraftigt, allt fler får uppehållstillstånd och kommunplaceras eller får avslag.

– Marknaden försvinner mot slutet av 2017, tror Bert Karlsson. Men han ser stora möjligheter i nästa affärsidé: villavagnar.

– De som får uppehållstillstånd ska ut i kommunerna, men det finns ju inga bostäder. Vi har byggt en liten stad med 21 hus i Skara. Och 15 kommuner vill redan ha vår lösning.

Läs mer: 2017 försvinner marknaden för asylboenden helt

Janne Sundling

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev