Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Gräv där du står – ett fungerande civilt försvar

Vi måste behålla och stärka fokus på både kort- och långsiktigt arbete med utvecklingen av vår civila del av totalförsvaret. I tider av hårda påfrestningar i form av flyktingströmmar och terroristhot är detta särskilt viktigt, menar artikelförfattarna och manar till att redan i dag planera och vidta åtgärder med en bred ansats.

Publicerad: 28 december 2015, 14:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Låt inte dagens ansträngda läge fördröja nödvändigt utvecklingsarbete. Gör som britterna: ”Keep calm and carry on.”


Ämnen i artikeln:

FörsvarspolitikSamverkanSäkerhetMyndigheterCivilsamhället

Totalförsvaret består av militärt och civilt försvar där målet för det civila försvaret är att:

■ värna civilbefolkningen, 
■ säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, samt 
■ bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller vid krig i vår omvärld.

Verksamhet kopplad till civilt försvar bedrivs av ett mycket stort antal statliga myndigheter, kommuner, landsting, frivilligorganisationer och inte minst i regi av privata företag. Regeringen menar i sin försvarspolitiska inriktning 2016-2020 att planering och förberedelser för civilt försvar ska utgå från samhällets ordinarie kris- och beredskapssystem.

Strukturer och processer som används inom krisberedskapen ska alltså så långt som möjligt användas för det civila försvaret. Undantaget ett väl sent uppvaknande avseende behoven av ett civilt försvar finns det ingen anledning att invända emot detta.

Den nystartade utvecklingen kräver ett återtagande av en del förmågor och även skapande av nya. I dagsläget verkar fokus ligga på det tredje delmålet – det civila samhällets stöd till Försvarsmakten vid ett väpnat angrepp. Försvarsmakten genomför fortfarande en omfattande omorganisation där bland annat de nygamla militärregionerna åter spelar en viktig roll – samtidigt som fokus skiftar från internationella insatser mot totalförsvar och försvar av nationen, likt en 180-graders sväng. Lägg till detta utmaningar inom personal- och materielförsörjning och en komplex planeringsprocess. Många delar är alltså i rörelse samtidigt, vilket i sig är en utmaning för Försvarsmakten.

Utvecklingsarbetet kompliceras

På den andra sidan finns de 25 statliga myndigheter och 21 länsstyrelser som, enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, är bevakningsmyndigheter. Här försvåras detta utvecklingsarbete inte bara av de aktuella påfrestningarna utan även av försenade planeringsdirektiv.

Ett faktum som ytterligare komplicerar bilden är att flertalet av de kompletterande lagrum som förordningen refererar till ursprungligen är från 1930- och 1940-talet – en tid innan omfattande avreglering, globalisering, urbanisering och digitalisering. Då vårt samhälle var sårbart på helt andra sätt än idag.

Parallellt framåtskridande

Med denna bild som grund menar vi att utvecklingen av civilt försvar kommer att ta många år och man måste redan idag planera, förbereda och vidta åtgärder med en bred ansats – allt hänger ihop. Vi utvecklar nedan ett förslag för detta i tre delar, vilka enligt vår mening med fördel kan bedrivas parallellt, och hos i princip samtliga bevakningsmyndigheter.

1. Gräv där du står

Det civila försvaret måste till stora delar byggas nerifrån och upp. Centralt givna planeringsdirektiv, lagstiftning etc. kan i detta sammanhang ses som ramar inom vilken den egna målbilden, nuläget och vägen framåt skapas.

Respektive myndighet bör i ökande grad samordna och utnyttja befintligt material, exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser, styrelprocesser och säkerhetsanalyser. Dessa kan nyttjas i existerande nätverk (läs: regionala krisberedskapsråd) och berörda organisationer (läs: gärna frivilligorganisationer) för att utveckla vad vi kallar för myndighetens ”verksamhetsidé för civilt försvar”. Den ska vara kort och koncis och svara på frågan: ”varför vi håller på med civilt försvar på vår myndighet?

Med verksamhetsidén på plats utarbetar man och fastställer myndighetens ”vision för civilt försvar”, gör en nulägesanalys, utvecklar mål för 2020 samt fastställer fokusområden med tillhörande aktiviteter och mätpunkter.

Genom att sedan sätta, följa upp och revidera årliga mål håller man kontroll på hur väl man lyckas färdas mot de långsiktiga målen och att bibehålla riktningen mot den uppsatta visionen. Vi ser myndigheter som redan i dag tydligt och aktivt arbetar med sitt bidrag till civilt försvar på detta eller andra sätt – Riksgälden är här ett gott exempel. Vår uppfattning är dock att samtliga aktörer snarast måste ta flera och kraftfulla steg framåt inom ramen för totalförsvaret för att planeringsarbetet och så småningom även systemet ska fungera.

2. Samarbeta – inte enbart samverka

Ett annat gott exempel är SSR – Samverkan Stockholmsregionen – som på ett föredömligt sätt samlar regionala och lokala myndigheter, organisationer och företag i ett dagligen pågående samarbete för att förebygga eller hantera incidenter och kriser i Storstockholm. Detta genom en kombination av egenintresse, ett strukturerat utvecklingssätt och inte minst en väl genomtänkt och förankrad ledningsmodell. Alla nivåer i 30-talet berörda organisationer har tydliga, balanserade och situationsbaserade roller.

Det engagemang som inte minst ledningsmodellen har skapat här vore önskvärt att överföra till bevakningsmyndigheternas olika samverkansområden. Här ser vi alltför ofta motsatsen, en situation som förhoppningsvis adresseras av myndigheterna i den nu pågående översynen av de sex samverkansområdena. Vi efterlyser inte bara ett kraftigt ökat ledningsengagemang och närvaro, utan även förbättrade principer för målsättning, uppföljning och – hur osvenskt det än kan låta – ett tydligare ansvarsutkrävande.

3. Förenkla, effektivisera och integrera

Systematiskt säkerhetsarbete är grunden för all krishantering, även vid höjd beredskap. Här behöver bevakningsmyndigheterna arbeta hårdare på att implementera det som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utvecklat i och till den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet. Detta genom att nyttja enkla, etablerade, standardiserade metoder för risk- kontinuitets- och krishantering, arbetssätt som till stor del redan används inom näringslivet – ett näringsliv som inte bara måste ”med på tåget” utan även i mycket hög grad ges möjlighet att delta i ledningen.

Sammanfattningsvis är det vår förhoppning att det ansträngda läge som vårt samhälle just nu befinner sig i inte ska tillåtas fördröja det synnerligen nödvändiga utvecklingsarbetet av civilt försvar. Vi menar att man måste göra som britterna under andra världskriget: ”Keep calm and carry on.”

Hans Arvidsson, partner, 4C Strategies AB

Joakim Martell, överste (ret.)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev