Ge arbetsgivarna en chans att minska sjuktalen

Ohälsotal möts inte bäst genom avskaffande av den bortre parentesen för sjukskrivning. Då den ökande sjukfrånvaron främst handlar om kommunalanställda kvinnor i vård, skola och omsorg, ligger det nära till hands att brister i organisation, mål och ledarskap inom kommunerna är betydelsefulla faktorer.

Men en effektiviserad rehabiliteringskedja är eftersträvansvärd även för arbetsgivare i privat sektor. Den obalans som i dag finns i rehabiliteringskedjan mellan ansvar och befogenheter drabbar såväl medarbetare som företag.

Det finns stora värden i en snabbare rehabilitering både för individ, arbetsgivare och samhället. Det skulle innebära såväl stora ekonomiska besparingar som minskat lidande. Dessutom skulle befintliga resurser användas på ett bättre sätt.

I dag finns medel, till exempel den så kallade sjukvårdsmiljarden, som kan användas till att minska kötider för såväl medicinsk vård som rehabilitering. Som ett led i denna effektivisering skulle fler aktörer än det offentliga kunna utföra dessa uppgifter.

För att lyckas med rehabiliteringsarbetet och därmed minska sjukskrivningstalen behöver även den sociala, arbetslivsinriktade och medicinska rehabiliteringen samordnas bättre.

Rehabiliteringsfrågorna måste hanteras i ett sammanhang och med helhetssyn. En bra rehabilitering kräver ordentligt faktaunderlag, tydliga ansvarsområden, samt snabb och effektiv ärendehantering, men också gott samarbete mellan de aktörer som har ansvar igenom rehabiliteringsprocessen.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har pekat ut arbetsgivare som den viktigaste rehabiliteringsaktören. Men i dag saknar arbetsgivare många gånger information om vilken nedsättning av arbetsförmågan en sjukskriven medarbetare har.

Sekretess, långa handläggningstider och svårighet att få kontakt, gör att det ofta krävs omfattande kontakt med den anställde för att arbetsgivaren ska kunna komma rätt i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

Med fokus på arbetsförmåga och ett tidigt samarbete mellan arbetsgivare, sjukskrivande läkare och handläggare på Försäkringskassan, går det sannolikt att åstadkomma stora förbättringar.

För längre sjukfall behöver samarbete beröra även arbetsförmedling och socialtjänst. Även här finns stor förbättringspotential när det gäller ärendehantering och samarbetsformer.

Arbetsgivare har i regel mycket svårt att få information om vem som gör vad i de riktigt långa sjukskrivningarna. Allt hänger på att medarbetaren kan och vill kommunicera med arbetsgivaren.

Den framtida rehabiliteringsprocessen behöver utvecklas, men framför allt hanteras enhetligt så att det blir ett homogent, fungerande och effektivt system.

Här har inte minst Socialstyrelsen, genom riktlinjer, och vården ett stort ansvar för att det ska fungera. Om arbetsgivare ges rätt information och rätt kunskap kan även dessa bidra till minskade sjukskrivningstal.

I dag får de sällan möjligheten.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega

Marie Silfverstolpe, näringspolitisk expert Almega