Första borgerliga styret i Kiruna

I stort sett i alla tider har en socialdemokrat hållit i ordförandeklubban i kommunstyrelsen i Kiruna. Enda undantaget var åren 1994-1998, då Lars Törnman från Kirunapartiet var kommunens högsta politiker. Han var å andra sidan avhoppad socialdemokrat.

Men nu är det andra tider. Den gångna mandatperioden har S styrt ihop med V, M, Samelistan och Fi. Valet blev en stor besvikelse för S som backade från 32,5 procent ner till historiskt låga 25,.

Centern blev valets stora vinnare och ökade från 28,5 till nära 33 procent. Gunnar Selberg (C) blir kommunstyrelsens ordförande i ett majoritetsstyre där även M, KD, Sjukvårdspartiet och Nya Kirunapartiet ingår.

– Det här känns jätteroligt! När jag började i politiken 2002 hade Centerpartiet 0,7 procent av rösterna i Kiruna och nu har vi nästan 33. Så det har varit en fantastisk resa och en enorm utmaning, säger han.

– Och Kirunaborna är ju av tradition ganska röda. När jag kom tillbaka till Kiruna 1989 hade sossarna 60 procent, Vänsterpartiet runt 20.

Hur förklarar du att var tredje väljare i Kiruna röstat på Centern?

– Det har ju varit så mycket dramatik med stadsomvandlingen och där har ju de som styrt inte lyckats så bra.

Stora delar av Kiruna flyttas på grund av LKAB:s gruvbrytning. Centerpartiet har hårt kritiserat hur de styrande skött kommunens roll, inte minst när det gäller kostnaderna.

– Man har sagt att inga kostnader ska landa på Kirunaborna och så ska de betala nästan 100 miljoner för nya stadshuset, säger Gunnar Selberg.

– Under Kiruna finns värden för 400 miljarder kronor. Och mellan 4 och 8 miljarder skickar vi in i statskassan varje år. Varför ska vi då betala för det här? En del av vår framgång har varit att vi ifrågasatt mycket av detta. Vi tycker att man måste sätta ner foten mot staten och LKAB och slåss för Kirunaborna.

Kristina Zakrisson (S) har varit kommunstyrelsens ordförande under den gångna mandatperioden, men hon sade redan före valet att hon skulle avgå. Mats Taaveniku kommer nu att leda S i opposition. Han säger att valförlusten inte kom som någon större överraskning.

– Det är sjukvårdsfrågan som avgjort till vår nackdel, säger han.

Mats Taaveniku pekar på att neddragningen av sjukvården i Kiruna började redan 1998 när BB stängdes. Därefter har även exempelvis akutkirurgin och gynekologimottagningen avvecklats och antalet vårdplatser minskat. Även om sjukvården är en landstingsfråga har den starkt påverkat kommunpolitiken.

– Misstroendet mot Socialdemokraterna har vuxit i samma takt som man nedrustat sjukvården. Och man har inte agerat från kommunen som ju också varit S-ledd, säger han.

– Det har varit ett misstag. Kiruna behöver växa. Men om vi ska klara det så måste vi ha en sjukvård på plats som attraherar människor som kan tänkas flytta hit.